Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 SVENSK FILOSOFI.
tagna läran om de fysiska krafternas enhet är till sina
grunddrag uttalad i Schellings filosofi. Detta är icke blott ett
tillfälligt sammanträffande; fastmer låter sig sambandet mellan
båda historiskt uppvisa, enär H. Chr. Örsted, hvilken genom
upptäckten af elektromagnetismen måhända mer än någon
annan bidragit till utbildningen af denna lära, var en
anhängare af Schellings naturfilosofi — en omständighet, som riktigt
blifvit framhållen af K. Fischer i hans Geschichte der neuern
Philosophie, Bd VI. i. 448. Då prof. Nyblæus ss. 56. 57
gör sig mödan att förklara det bifall, hvarmed Schellings
äldre skrifter på sin tid .emottogos, hade det icke varit ur
vägen att framhålla det storartade i denna hans uppfattning
af naturen, så väl som den väckelse han derigenom gaf åt
åtskilliga naturforskare, bland hvilka jemte Örsted äfven Oken
förtjenar att särskildt anföras.
Enligt hvad vi i det föregående omnämnt, betraktar
förf. Boströms filosofi såsom det mål, till hvilket hela den
föregående utvecklingen af den filosofiska forskningen i
Sverige tenderar och hvaruti den funnit sin fulländning. Om
en del af Boströms beundrare torde vara benägna att fatta
denne såsom helt och hållet allenastående, eller såsom en
jätte uppväxt i en omgifning af idel dvergar, så är prof.
Ny-blæi verk i förening med den af honom utgifna samlingen af
S. Grubbes skrifter förträffligt egnadt att motverka en så
inskränkt uppfattning. Om ä andra sidan åtskilliga bland
Boströms satser för en och annan utom skolan stående synas
icke blott sakna bindande bevisning, utan ock vara rentaf
orimliga, så egnar sig läsningen af detta arbete till att, om
än icke helt och hållet rättfärdiga de ifrågavarande satserna,
dock klargöra den tankegång, genom hvilken Boström har
kommit till dem. En olägenhet har emellertid förf-s anslutning
till Boström medfört, nämligen att den filosofi, hvarpå han
hufvudsakligen grundat sitt bedömande och sin kritik af de
filosofiska åsigter, som han framställer, icke är på förhand
framställd och bevisad, utan först är att vänta i slutet af hela
verket. Funnes det en enda sammanhängande och utförlig
framställning af Boströms filosofi, s| vore det naturligtvis
tillräckligt att hänvisa till denna; men då med undantag af några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
