Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-SVENSK FILOSOFI. 151
en sinnlig verld; men detta beror därpå, att vi endast till en
viss grad kunna genomtränga och genomskåda det ideella, i
Gud gifna universum, hvaremot det oändliga medvetandet,
som fullt genomskådar hela sitt innehall, icke kan omedelbart
i sig innehålla ett sådant dunkelt eller potentielt moment som
naturen. *)
Hvad som vid denna argumentation i första rummet
förtjenar anmärkas, är den begreppförvexling, som innehålles
däri, att antagandet af ett dunkelt moment i medvetandet
omedelbart identifieras med det antagandet, att medvetandet
sjelft skulle såsom sådant vara icke-medvetande. Momentet
är ju icke detsamma som det, hvars moment det är.
Visserligen hafva vi i en från den Boströmska skolan utgången
skrift funnit det påståendet, att ingen kan tänka en triangel
utan att sjelf i viss mån vara en triangel; men detta
påstående innebär ett alltför uppenbart våldförande, icke blott af
logiken, utan ock af den enkla satsläran, hvilken uttryckligen
skiljer mellan satsens predikat och dess objekt. Att ljuset
icke omedelbart genom sig sjelft är mörker, är fullkomligt
riktigt; men detta upphäfver icke sanningen af den satsen,
att man i ett rent ljus utan allt mörker lika litet skulle kunna
se något, som i ett mörker utan allt ljus, icke heller den, att
seendet sjelft vore för oss omöjligt förutan ögats camera
ob-scura. Såsom bekant var det med anslutning till J. Böhmes
terminologi, som Schelling uppställde sin lära om grunden eller
naturmomentet i Gud. Men Böhme förnekade ingalunda, att
Gud fullt genomskådar hela sitt innehåll. I Guds eget lif verkar
grunden icke såsom ett dunkelt, af intelligensen ogenomträngdt,
utan «als ein erheblicher triumphirender Freudenquell». **)
Och om än Schelling näppeligen kan fritagas från
förebråelsen att låta Guds lif begynna med ett dunkelt, omedvetet
tillstånd för att efter hand utveckla sig till klarhet, så kan
dock denna åsigt icke tillskrifvas Geijer. Frågas nu, hvarför
de nyssnämnde tankarne antogo en från den gudomliga intelli-
*) Den filos, forskningen i Sverige I. i. ss. 6iv 62, 65, 67.
•*) Aurora: 2: 40.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
