Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-SVENSK FILOSOFI.
147
af den allmänna öfverensstämmelsen mellan dessa båda
yttranden märka vi dock en skiljaktighet mellan dem, beroende på
de af oss (icke af förf.) kursiverade orden: på något sätt och
fullt Det är näml. klart, att om det oändliga medvetandet
endast pä något sätt, men icke pä alla sätt är närvarande i
hvart och ett af momenterna, sä äro momenterna icke f ullt,
utan blott på visst sätt eller i viss mån homogena med
enheten. Hvarje moment innehåller då en viss sida eller
bestämdhet, hvarigenom det icke är homogent med enheten, utan står
i motsats till denna; och då denna bestämdhet just är det
oundgängliga vilkoret för momenternas åtskilnad och
mångfald, sa är därmed i sjelfva verket erkändt, hvad prof. Nyblaeus
dock vill förneka, att näml. motsatsförhållandet utgör en
nödvändig förutsättning för mångfalden och konkretionen.
Fasthåller man däremot det andra af de båda yttrandena, eller
att hvarje moment är fullt eller i alla hänseenden homogent
med enheten, så upplöser sig åtskilnaden mellan enheten och
dess momenter samt därmed äfven mellan momenterna
inbördes till ett tomt ord utan betydelse. Denna slutföljd blifver
ännu mer inlysande, om man tager i betraktande förf:s
uttryckliga förklaring, *) att den andliga verklighetens
substantiella eller reella enhet är just det rena eller obestämda
sjelf-medvetandet. Äro nu momenterna i alla afseenden homogena
med .enheten, så är hvarje moment icke annat än det
obestämda sjelfmedvetandet, hvaraf åter följer, att all bestämdhet
och konkretion blifver från denna ståndpunkt rentaf otänkbar.
Ännu återstår dock ett bevis, hvarigenom förf. söker att
ådagalägga tänkbarheten af en innehållsbestämdhet i det
absoluta, oberoende af hvarje motsatsförhållande. Han medgifver
näml. att mångfald icke är tänkbar utan åtskilnad (differens)
mellan de många, men framhåller däremot, att en åtskilnad
kan ega rum mellan begrepp, utan att dessa äro motsatta eller
hvarandra uteslutande. **) Jemte de inom den formella logiken
upptagna förhållandena af subordination och disjunkt
koordination skall det näml. ännu gifvas ett tredje slag, som af förf.
*) 11. i. s. 91.
••) I. 11. s. 438 — 441.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
