Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
SVENSK FILOSOFI.
benämnes rent innehållsförhållande och bestar däri, att ett
begrepp är bestämning hos ett annat, men hvarken egentligt
genus för det sednare begreppet, eller en specifikation däraf,
som inskränker dess omfång. Så veta vi om triangeln, att
den är en tresidig figur, att i densamma två sidor tillsammans
äro större än den tredje, att vinklarnes summa är lika stor
med två räta vinklar o. s. v. Dessa bestämningar stå icke i
något uteslutnings- eller motsatsförhållande inbördes, innebära
ej någon negation eller något upphäfvande af hvarandra, men
ärö icke desto mindre åtskilda. Likaså ingå i dygdens
begrepp de särskilda dygderna, icke såsom hvarandra uteslutande
arter, utan fastmer såsom väsentligen förbundna och ingående
i hvarandra ömsesidigt. Så beskaffadt skall nu enligt förf.
förhållandet vara mellan det absoluta väsendet och dess
bestämningar. De äro icke arter, till hvilka det absoluta sjelft
skulle förhålla sig såsom genus, utan de ingå i detsamma
såsom dess bestämningar och äro alltså bestämdt åtskilda
utan att vara motsatta.
Vi vilja ingalunda förneka skarpsinnigheten i detta
argument; däremot kunna vi icke medgifva, att förf. därmed
bevisat tänkbarheten af en åtskilnad, som icke i någon mån
hänförer sig till ett motsatsförhållande. Hvad han benämner
rent innehållsförhållande är, såsom han ock sjelf antyder, intet
annat än hvad som i den vanliga logiken benämnes
samstämmighet; och att ett sådant förhållande kan ega rum, icke blott
mellan andliga, utan ock mellan sinnliga bestämningar, lärer
ingen vilja förneka, Sådana bestämningar äro t. ex. hvit och
härd; de äro åtskilda utan att dock utesluta hvarandra. Detta
hindrar dock icke, att deras åtskilnad hätwisar på ett
uteslutningsförhållande, dels i det att de uppfattas genom åtskilda
och hvarandra uteslutande sinnesorganer (ögat och handen)
dels ock därutinnan att sjelfva uppfattningen af hvitheten och
hårdheten såsom objektivt skilda egenskaper endast är möjlig
genom den insigten, att hvita föremål kunna tänkas och
existera, hvilka icke äro hårda, oeh härda, som icke äro hvita.
Det kan utan svårighet visas, att en dylik hänvisning på ett
iiteslutningsförhållande äfven är gifven i de af förf. anförda
exemplen. Tresidigheten och vinklarnes likhet med två räta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
