- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1883 /
179

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKATTEREFORMEN.

18 I

skola endast framhålla de vigtigaste synpunkter, frän hvilka
reformförslaget efter vår mening måste betraktas, och vi skola
först taga i betraktande själfva kärnan i förslaget,

Afskrifningen.

Frågan om grundskatternas förenklande och jämnare
fördelande, deras aflösande eller afskrifvande är redan en gammal
gengångare bland dagens frågor. I ett afseende är frågan
redan löst, i det att den skiftande mångfald af persedlar, som
ingick i grundskatten* först sammanfördes till vissa
hufvud-persedlar (K. K. d. ii maj 1855) och slutligen förvandlades
till en bestämd penningskatt (K. F. d. 23 juli 1869). Men
redan långt innan denna förenkling och fixering af
grundskatterna hunnit genomföras, hade frågan inträdt i ett nytt
utvecklingsskede. Att grundskatterna skulle afskaffas, enär de
voro orättvisa och ojämt fördelade, var nu det påstående, som
alt ifrigare förfäktades. Väl gendref man dessa påståenden
med det bevisande skälet, att grundskatten ej innebure någon
orättvisa mot den enskilde, som förvärfvat sin jord med
kännedom om de bördor, som ålåge densamma, och som helt
naturligt beräknats vid prisets bestämmande. Men huru man
än sökte aflifva frågan, så uppträdde den snart åter likasom
Tors slagtade bockar i full lifskraft. Härunder växte frågans
betydelse, den strömning som uppbar den, blef alt mäktigare,
yrkandena erhöllo städse större omfattning,’ i det att man
häjdlöst genomlöpte hela skalan: friköpning, aflösning,
aflösning i förening med afskrifning och ren afskrifning. Redan
1832 hade grundskatternas afskaffande börjat förordas*); i
1866 års komitébetänkande föreslås partiel aflösning af dessa
skatter, under det att röster inom komitén äfven höjdes för
fullständig aflösning; vid 1872 års riksdag hade man kommit
därhän, att man begärde dessa skatters borttagande genom
cderas aflösning och afskrifning i förening», och man lyckades
att för denna mening vinna både statsutskottets och andra

•) Björnstjerna, Om beskattningens grunder i Sverige.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 11:15:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1883/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free