Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
SKATTEREFORMEN.
kammarens majoritet Nu skrider frågan raskt framåt. Redan
vid 1873 års riksdag yrkas på grundskatternas totala
afskrifning, och i enlighet därmed anhöll riksdagen hos K. M:t om
framställning angående dessa skatters afskrifning «efter en
allmän måttstock af tre procent årligen». Sedan nu »afskrifning»
en gång blifvit lystringsordet för reformatorerna på
grundskatteområdet, har det blifvit lönlös möda att vidare tala om
aflösning. Såsom vi i det föregående visat har också
regeringen låtit företaga den ena utredningen efter den andra,
hvilka alla haft såsom utgångspunkt afskrifning af
grundskatterna samt äfven af roterings- och %istningsbesväret, sedan
försvarsfrågan och skattereformen sammankopplats med
hvarandra. Den föreliggande skattereformen går sålunda ut på
afskrifning af såväl grundskatter1 som indelningsverk. Enligt
den af skatteregleringskomitén föreslagna afskrifningsplanen
skulle afskrifningen försiggå pä 37 år, så att första året
af-skrifvas tio procent och sedan hvart annat år ytterligare fem
procent. Och denna afskrifningsplan har K M:t till csyftet»
gillat, om också i den framlagda propositionen endast
föreslås tio procents afskrifning för 1884. Härigenom skulle den
med grundskatter och indelningsverk betungade jorden, då
afskrifningen hunnit genomföras, blifva befriad frän onera, som
åligga densamma, till ett belopp af något mer än 10
millioner kronor, — däraf hafva grundskatterna beräknats till 4 1/a
millioner kronor och roterings- och rustningsbördan anslagits
till en summa, som något öfverstiger 5 Va millioner kronor.
Det är sålunda en rätt betydande eftergift, som afses, och
man måste hafva tungt vägande skäl för att kunna förorda
en sådan. Hvilka skäl äro då anförda? Såsom vi redan
antydt har man oupphörligen anfört argumentet om
grundskatternas orättvisa. Den rättsgrund, som man sålunda sökt skaffa
sig för sina anspråk pä dessa skatters upphäfvande, har
visserligen lika oaflåtligt underminerats genom det ovederläggliga
påvisandet, att grundskatterna icke kunna innebära någon
egentlig orättvisa mot de nuvarande jordägarne, enär dessa
bördor varit faktorer, som åtminstone till största delen tagits
med vid beräkningen vid köp och försäljning af
jordegendomar och verkat nedtryckande på dessas pris. Grundskatterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
