Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
skattereformen.
till fem öre för hvarje fulla ett hundra kronor af fastighetens
uppskattade värde. Då man sålunda brutit med den gällande
bevillningsförordningens förutsättning om
jordbruksfastighetskapitalets relativt svagare afkastningsförmåga. som visat sig
däri att jordbruksfastighet dragit endast tre öres bevillning ä
hvarje ett hundra kronor af det uppskattade värdet, annan
fastighet däremot fem öres, så har därmed otvifvelaktigt tagits
ett vigtigt steg framåt mot det afsedda målet: en jämn och
rättvis beskattning. Härvid har förslaget emellertid icke stannat,
utan det åsyftar äfven att genom inkomstbevillning åtkomma
den del af jordbruksnäringens afkastning, som ej genom
fastig-hetsbevillningen kan anses beskattad. Dä det härvid gält att
beskatta «den inkomst och förmån af jordbruksrörelse-å egen
eller annans mark, som förvärfvas medels det i rörelsen
nedlagda arbete och därvid använda inventarier», och det i
allmänhet skulle välla stora svårigheter att fa denna inkomst
någorlunda jämt och rättvist uppskattad, sä har regeringen
funnit lämpligast att föreslå, att denna inkomst alltid skall
uppskattas till en procent af fastighetens taxeringsvärde. Med
hänsyn till inkomstbevillningen för öfrigt hafva endast
obetydligare förändringar satts i fråga. Förslaget räknar å ena
sidan till beskattningsbar inkomst af arbete äfven inkomst
genom skogsafverkning och torftägt för annat ändamål än
husbehof eller genom försäljning af skog eller af torf, hvarför
ock vid jordbruksfastighets uppskattning torfmosse och växande
skog endast må tagas i betraktande i den män de anses
erforderliga till husbehof; å andra sidan medger det afdrag vid
beräkningen af inkomst af arbete för ränta å lånt, i rörelsen
nedlagdt kapital. Denna större utsträckning, som förslaget
sålunda gifvit rätten till afdrag för ränta å skuld, har föranledts
af önskan att i öfverensstämmelse med grunderna för en
inkomstskatt endast beskatta den behållna inkomsten.
Emellertid har man icke vågat tillstädja denna rätt till afdrag äfven
för annan skuld, lika litet som man med hänsyn till
fastig-hetsbevillningen funnit skäligt medgifva nedsättning i det
beskattningsbara fastighetskapitalet på grund af intecknad skuld,
ehuru helt visst såväl det ena som det andra afdraget från
principiell synpunkt måste anses berättigadt. — För all beskatt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
