Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ströftåg i vår unga literatur.
20S
utpräglade dramatiska begåfning, sin makalösa stil och den
oro, som hindrar honom att göra sina arbeten färdiga och
som ibland för honom på afvägar. Anne-Charlotte Edgren är
uppburen för sina sanna lifsbilder, dikterade af den ädlaste
känsla, Amanda Kerfstedt läses med nöje, då hon håller sig
inom det lilla område, der hon är oinskränkt herskarinna, och
Helene Nybloms noveller, hvilka som bekant ej mäta sig med
hennes hjertevarma lyriska dikter, skänka oss i friskhet och
frimodig blick ut öfver verlden ersättning för hvad som
möjligen brister i djup. Ernst Lundqvist har på sista tiden skänkt
oss ett par verkligt förträffliga noveller. Komma sedan August
Bondesson med sina folklifshistorier, Gustaf af Geijerstam med
sina sorgsna men kraftigt utmejslade och oftast väl funna
skizzer, Mathilda Roos med sina bilder från den fina
verlden, m. fl.
De unga teaterförfattarne fa vi väl ej nämna, då de
framträdt anonymt. Vi påminna blott om Harald Molander,
som i «Furstin»an Gogol» redan drifvit sin tekniska färdighet
ganska långt, och om fru Agrell, «Thyra*, som med sin
fa-miljedram t Räddad» tagit ett betydande steg framåt, — de
öfriga att förtiga.
Se här frukten af mina planlösa ströftåg i vår unga
literatur- Någon fullständig skildring af samtidens svenska
bok-verld är det ej, blott några iakttagelser och skildringar.
i.
De unga.
t Lugn är lycka».
Så tänker gubben, han som hunnit öfver lifvets stormtid
och lärt att hålla inne med sina egna tankar och foga sig,
nöjd blott han far sitta beqvämt ombonad i sitt mjuka
soffhörn, äta sig riktigt mätt och taga sin aptitsup — och sedan
draga nattmössan ned öfver öronen.
Sä tänker äfven den gamla damen, som lefver i minnenas
verld, der de grusade luftslotten ligga i ruiner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
