Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IBSENS SENASTE SKÅDESPEL. "2 21
är han utan koncept. Det bär ock alla kännemärken af
ttimul-tuarisk improvisation. Det är något om »en opdagelse», som han
gjorde »igår formiddag — nej, det var egentlig iforgårs aftes».
Och liksom dagtecknandet för upptäckten är obestämdt, så skiftar
äfven innehållet åtskilliga gånger skinn under hans af
interpellationer afbrutna, häftiga anföranden. Ty doktorn gör i denna
stund för första gången i sitt lif försöket att uppställa för sig ett
politiskt program. Allt måste ut på rak arm; och det första han
lyckas få fatt i och vill visa fram är - »autoriteternes umådelige
dumhed. — (Larm, råb og lat ter. Fru Stockmann hoster ivrigt.)»
Den, som i denna Tomas* summariska inledning strax tages
för hufvudet, är »min bror Peter». Det faller sig så naturligt att
använda honom som illustration till den nämda texten. Han har
för åskådaren (mer eller mindre rättvist) varit det redan från styckets
början, med sitt alltid i uniform klädda tal och sin stelbenta
tankegång. Ja m^n tror först, att hufvuddrabbningen skall komma att
stå just kring denna punkt. Men det räcker icke många ögonblick.
Doktorn har redan fått syn på en annan sida af sin »opdagelse»,
en för honom sjelf mera upprörande och som slutligen skall bringa
församlingen till fullständig storm. Han ämnar ej vidare uppehålla
sig vid öfverliggare »fra en hendöende tankeverden, de besörger
så ypperligt sig selv taget afdage; der behöves ingen doktors
hjælp». Det är för öfrigt »ikke dem, som er de» samhällsfariigaste
och värsta.
iRàb fra alle kanter.
Hvem da? Hvem er det? Nævn dem!
Doktor Stockmann.
Ja, I kan lide på, at jeg skal nævne dem! For det er netop
den store opdagelse, jeg har gjort igår. (Hævcr stemmen).
Sandhedens og frihedens farligste fiender iblandt os, det er den kompakte
majoritet. Ja, den forbandede, kompakte, liberale majoritet, — len
er det! Nu ved I det».
Naturligtvis följer på detta omslag ett döfvande larm, som
aldrig tyckes vilja taga slut. Ty nu står verkliga
hufvuddrabbningen.
Doktorns menlöst naiva sätt att tumla sig inne på det
parlamentariskas mark är rent burleskt. Han säger sanningar —
onekligen skarpa sanningar. Men hvad äro på en kommunalstämma
sanningar, om ej behörigen inhysta i de vedertagna formerna? —
och det äro nu icke dessa! — Emellertid lyckas det doktorn fa
behålla ordet, tack vare oafsigtligt gäng efter annan framlockade
skrattsalvor. Man unnar honom tala, tills han kommit fram med
nästan alla delar af sin stora upptäckt: att »allmuen er ikke folket,
allmuen er kun det råstof, som folket skal göre folk af»; att »fler-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
