Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
OM NATIONALITET.
tillägga, såsom under reformationstidehvarfvet hafva stält i
skuggan alla andra för folkens lif betydelsefulla faktorer, men
«nu ges det icke längre någon statsreligion, man kan vara
fransman, engelsman, tysk på samma gång man är katolik,
protestant, israelit eller utöfvar ingen kult als». Om det därför är
sant, att «nationernas indelning i protestantiska och katolska
existerar icke mer», lemna vi dock därhän. Med rätta
förnekas vidare, att gemensamma materiella intressen äro
tillräckliga för att bilda en nation: «en Zollverein är icke ett fosterland».
Slutligen bestrider Rénan att en nation får göras beroende
af de s. k. naturliga gränserna. Det måste också erkännas
att denna åsigt, krasst uppfattad, är helt och hållet oförenlig med
nationalitetsprincipen, och det var just sträfvandet efter s. k.
naturliga gränser, som i förening med ett ensidigt tillämpande af
jämvigtsprincipen framkallade dessa hänsynslösa och
orättfärdiga kränkningar af folkens dyrbaraste intressen, som vi ofvan
sagt vara utmärkande för det i8:de århundradets statskonst.
»Jag känner ingen teori,» yttrar Renan med rätta, «som vore mera
godtycklig och mera olycksbringande än denna», och tillägger
därefter lika fint som vackert: »Människan är alt vid
bildandet af detta helgade ting, som man kallar ett folk; det
materiella är därvid otillräckligt. En nation är en andlig princip,
som har sin upprinnelse i historiens djupgående
komplikationer, en andlig familj, icke en grupp, begränsad af jordens
gestaltning.» Och härmed hafva vi ledt oss fram till det svar
han själf vill gifva på det uppstälda spörsmålet, ty detta svar
lycler: «En nation är en själ, en andlig princip», och grunden
för denna princip finnes i historien. Det, att en
folkafdel-ning, om också af blandad ras och med skiftande språk,
har en fond af gemensamma historiska minnen, att den
tillsammans segrat och lidit under sträfvandet efter politiska mål,
detta är hvad som behöfves för att hos den samma
nationalitetskänslan skall kunna uppstå, för att den skall kunna blifva
en nation, ty »nationerna äro ingenting evigt; de hafva haft
en början, de skola hafva ett slut.» Men så länge känslan af
denna gemensamhet i minnen lefver qvar och yttrar sig i
viljan att lefva tillsammans, sä länge är också denna
folkafdel-ning en nation. Det är således tvänne moment, som enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
