Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257 OM NATIONALITET.
bäde de enskilde och folken, ingalunda alltid for dem ega
teoretisk klarhet, huru kraftigt än deras vilja och
inbillningskraft däraf bestämmas, och på detta sätt förhåller det sig
också utan tvifvel med nationalitetsidéen.
En hvar har väl en allmän känsla och föreställning därom,
men fullständig klarhet med afseende på hvad den verkligen
innebär torde ej vara rådande. Af allmänt intresse bör därför den
undersökning vara, som den fräjdade franske
vetenskapsmannen Ernest Renan i ett föredrag, hållet i Sorbonne den 11
mars 1882, underkastat denna idé, hvilken, såsom han yttrar,
är «klar till utseendet men icke desto mindre föremål för de
svåraste missuppfattningar». Och det är med nöje vi
påpeka, att en svensk öfversättning utkommit af det lilla arbetet,
som, om man också ej skulle i alt kunna instämma i dess
resultat och om också ett eller annat histpriskt slarffel förekommer
däri *), dock fängslar genom sin spirituella stil och erbjuder
många verkligt tänkvärda synpunkter.
Den metod Renan vid lösandet af sin uppgift följt är
hufvudsakligen en negativ, i det han genom kritik af
åtskilliga gängse föreställningar om nationens väsende leder sig
fram till det svar på frågan, som han själf vill gifva. Han
framhåller sålunda, att en nation ej nödvändigt för sin tillvaro
behöfver en dynasti, ehuru han på samma gång, med en
fördomsfrihet, som visar, att historikerns blick ej fördunklats af
politiska teorier, erkänner den betydelse som den dynastiska
principen haft för många europeiska nationers, särskildt
Frankrikes, uppkomst och lif.
Han söker därefter ådagalägga, att rasen och
språket ej ha någon betydelse för nationaliteten, och detta är
tydligen en hufvudsak i hans framställning, men också det,
hvari han synes mest skjuta öfver målet. Dock därom mera
i det följande; vi vilja nu först lemna en öfversigt af hans
framställning. Icke häller finner han religionen bestämmande
for nationaliteten; den kan i viss mån hafva varit det på den
tid, då staten sammanföll med kommunen, såsom i forntidens
och medeltidens stadsrepubliker, och den kan, skulle vi vilja
*) Se t. ex. sid. 11 11 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
