Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÖFTÅG I VÅR UNGA LITERATUR. 20S
fläckad ära, han inser, att den ädlaste och mest fasta tro kan
vara en villfarelse, och att det, som i dag är sanning, i
morgon kan hållas för en lögn.
Och tviflande på allt - erkänner han sitt brott och svär
att börja ett nytt lif, mera värdigt än det, vid hvilkets gräns
han står.
Detta är hufvudinnehållet i Mäster Olof.
Sedan den djerfve reformatorn trädde upp, ha tre och
ett halft århundraden fört menniskoslägtet några steg närmare
sitt mål.
Det är i vår tid. Ynglingen, går ut i verlden, hänvisad
till sin egen kraft och troende på den, troende på allt, «både
sant och sagor». Honom trycka de bojor, samhället lägger
på dem, som träda i dess tjenst. Han bryter dem, han vill
sjelf bana sin väg.
Han kommer i beröring med samhällets olika lager, han
blickar in mellan kulisserna i det stora skådespelshuset, han
lär sig inse, att arbetet ej främjar framgången i denna onda
verld, han ser, hur snillet hålles i ledband, motarbetas,
förföljes, kufvas, han ser, hvart han vänder sig, endast humbug
och elände. Och då han mistat sin vackra tro på det goda,
på sagorna och kanske också på det sanna, så vänder han
åter tillbaka till detta samhälle, som visserligen ej är värdt
annat än förakt men som dock förser sina lydiga barn med kläder,
föda, hus och hem och allt, hvad till lifvets nödtorft behöfves.
Mäster Olof slutade på skampallen, Arvid Falk, republikanen,
slutar stående som härold i sammetskåpa och med staf i hand
vid tronens fot, hånleende åt sig sjelf och tänkande bittra
tankar, — och då uppträdet är öfver, drar han på sig sin
eleganta öfverrock och går till Rydberg att äta middag och
sedan hem att sträcka sig på sin soffa och efter middagsluren
studera något arbete i numismatik.
Detta är hufvudinnehållet i Röda rummet. Mellan den
och Mäster Olof ligga sju år.
Deras författare skref länge utan att finna sin rätta form.
Han skref ett par små dramatiska försök, I Rom (uppförd 11
gånger på dramatiska teatern 1870) och Den fredlöse (spelad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
