Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 IO
STRÖFTÅG I VÅR UNGA LITER AI UR.
grund och botten känna den allena saliggörande kyrkans
thögre ändamål» och vredgad mot all denna gyllene lögn
drar sig undan bort i skogarna för att odla ödemarken, dä
följer honom den maka, som han varit så nära att mista genom
påfvens maktspråk. Kärlek heter det ljus, som lyser genom
verldens töcken, och den, som brutit vingen på sin stolta flygt
mot skyn, den, hvars fjädrar mist sin fägring under en
hopplös fejd mot våld och orätt och dumhet, för honom fins det
ett kloster, fridfullt och stilla, der själen renas, der ödmjukhet,
barmhertighet och sjelflorsakelse styra; och detta kloster bär
namnet: hemmet.
Det är ej ett hem, sådant som det, der mäster Olof och
hans hustru gå sina skilda vägar, ej heller ett sådant som det,
der ålderman Jaques rufvar ut sina nattliga hämdplaner,
snäser sin undergifna maka och ibland i veka stunder, döljande
sitt hufvud i hennes sköte, klagar öfver det bittra ödet, ett
hem, der hustrun är nöjd, blott hon ibland hugnas med ett
vänligt ord, der hon sjunger sitt stora barn till ro och som
en hund slickar den hand, som slår henne. Nej, det är det
hem, som bygges af den, hvilken genomgått skärselden och
lärt sig, att vi alla äro svaga varelser, som behöfva stöd, att
ingen har rätt att förtrycka den andra, men att kärleken, som
är starkare än döden, har makt öfver våra onda viljor.
Men många blommor vissna på vägen till detta fridens
kloster. Barntron på denna jord såsom varande en lustgård,
der kärlekens rosor blomstra utan törnen, och på menniskorna
såsom gudars afbild. jOm du ser fullkomlighet och
förträfflighet i allting här, hur skall du då fa någon längtan efter
det verkligt fullkomliga?» sade redan Falander,. och Margit
fulländar hans tanke, då hon vill lära sitt barn catt himlen är
der uppe, men här nere är jorden». Och här har vår
sjelf-viskhet skapat det onda, ur hvilket vi kunna höja oss, om
vår vilja är stark. Man blir ej sämre, ju längre man lefver;
tvärtom, då vi inse våra fel och söka arbeta bort dem, så
äro vi på rätta vägar, och då vi kommit så långt att vi gråta
öfver oss sjelfva, då äro vi redan bättre.
Vägen kan vara tung, men stappla ej, sätt dig ej ned,
misströsta aldrig! Genom olyckan går vägen till lyckan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
