Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
LITERA TUR.
uttryck i en matematisk formel) för naturforskaren är ett axiom,
kan den naiva åskådningen af gravitationen såsom* något för sig
befintligt ej gillas.»
Sant är, att naturforskningens sträfvande går ut på att uttrycka
fenomenserien i matematisk form; men att betrakta möjligheten
häraf som ett axiom har väl aldrig fallit någon oförvillad
naturforskare in. Den behöfver tvärtom i så hög grad ett bevist att
detta först då kan anses vara lemnadt, när den eller de
matematiska lagar blifvit funna, under hvilka allt kan ordnas; och man
måste vara obekant med matematiken, om man tror att detta skulle
gå lättare, ifall man inför slumpen, tillfälligheten, i st. f. en från
oändlig tid bestående och verkande kraft, sådan som t. ex.
gravitationen, ty dennas inverkan vid en gifven tidpunkt kan lätt
uttryckas i en matematisk formel, medan tillfälligheten är ett element,
hvarmed dynamiken ej kan räkna. Med skäl skulle man till och
med kunna säga, att den naturforskare, som utan vidare antoge
ofvan omtalade möjlighet, ej längre vore verklig vetenskapsman.
Ty forskningens första lag är att ej förutsätta något som på
förhand gifvet, utan tvärtom pröfva allt, under redligt sträfvande att
finna sanning och intet annat, likgiltigt om denna skulle taga form
af materialism eller idealism, likgiltigt om resultatet blefve, att
verlden skulle hafva uppstått af sig sjelf, eller man nödgades
antaga, att vid något skede en öfver, naturen höjd kraft gjort sig
gällande vid dess daning.
Under gången af sina undersökningar betjenar sig
naturforskningen ej sällan af hypoteser, men om dessa skola vara
berättigade, måste de framgå ur undersökningarna sjelfva, väl ej som
fullt bevisade, men likväl i hög grad sannolika resultat, och ur
desamma måste enligt kända lagar de företeelser framgå, som man
med deras tillhjelp .vill förklara. Helt annorlunda förhåller det
sig med många bland de antaganden, som hr S. omfattat i sin
bok, och skälet, hvarför han icke förty låtit förleda sig deraf, är
intet annat, än att han, som redan är visadt, saknar de kunskaper,
utan hvilka man ej förmår skilja mellan det som är sanning och
det som endast är lösa hugskott. Hr S. har visserligen sökt att
åt sin bok gifva skenet af vetenskaplig grundlighet, och till den
ändan låtit den åtföljas af talrika citat Men bland de anförda
verken har han ej läst flere af de yppersta (rec. har i detta
hänseende redan påpekat: GyIdéns astronomi, I^aplaces Mécanique
céleste, Newtons Principia); flere bland dem han läst äro
deremot sådana, som inom vetenskapen åtnjuta ett ytterst ringa
anseende. Följden är, att hr S., för att anföra ännu ett exempel,
kunnat (s. 88) yttra: att »ett motståndgörande medium är något
ännu vissare än tyngden.»
Det gör ett egendomligt intryck, om man sammanställer den
oförvägenhet, hvarmed hr S. yttrar sig öfver de vanskligaste frå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
