- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1883 /
295

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

literatur.

295

fordran, att psykologien skall som stoff använda själslifvets
yttringar på dess lägre, outvecklade stadier såsom hos djuren, hos barn
och hos vilda menniskostammar, har förf. sjelf med framgång sökt
efterkomma, och med särskild förkärlek synes han hafva studerat
barnets gryende medvetande. Hvad åter psykologien kan hafva
att lära af språkvetenskap, literatur och skaldeverk, derpå har förf.
lemnat oss många träffande bevis. Än är det Homerus, Æschylus,
Shakspeare, Schiller eller Göthe, än den heliga Skrift, Herodot,
Pascål eller Turgenjeff, som bestyrka riktigheten af ett af förf.
de-duceradt psykologiskt förhållande. Hans mångsidiga studier, hans
grundliga humanistiska bildning afspeglas i hans arbete och förläna
det ett intresse, som bör kunna locka många äfven icke-fackmän
till en närmare bekantskap med detsamma.

Mellan den andliga och den materiella verldens företeelser
uppdrager förf. en mycket skarp gränsskilnad, på samma gång
som han framhåller den stora och mångsidiga öfverensstämmelsen
mellan dessa båda områden. Såsom egendomliga kännetecken för
alla materiella företeelser, således älfven alla förändringar inom den
fysiska organismen, framhåller han, att de hafva rummets form,
eller kunna reduceras till rörelser i rummet. De äro vidare
underkastade den mekaniska kausalitetens lag och lagen för energiens
bestånd. Allt hvad som inom det fysiska universum, betraktadt
såsom ett inom sig afslutadt helt, uppkommer, har en eqvivalent
fysisk orsak, och allt hvad som försvinner under en form,
återkommer alltid under en annan. Dessa för naturvetenskapen i
allmänhet gällande principer måste äfven fysiologien ställa sig till
efterrättelse. För allt hvad som inom den fysiska organismen
uppstår eller förgår, måste man, äfven om man icke alltid kan
upptäcka dem, antaga tillvaron af eqvivalenta fysiska eller kemiska
orsaker inom eller utom organismen. — Dessa lagar och former
gälla icke för själslifvets yttringar. Förnimmelser uppstå ofta hos
oss utan att vi äro i stånd att angifva någon eqvivalent orsak, och
de upphöra utan att vi kunna tänka oss något annat med dem
eqvivalent, som kommit i deras ställe. Lagen för energiens
oföränderliga bestånd kunna vi ej här tillämpa. Under det
förändringar i rummet enligt lagen för energiens bestånd sålunda
angifvas såsom ett väsentligt kännetecken för alla fysiska företeelser,
bestämmer han såsom det typiska för det medvetna själslifvet
erinringen. Visserligen äro, säger förf., förändringar, motsättning af
olika tillstånd och öfvergång från det ena till det andra af
väsentlig betydelse för ett medvetet själslif, men om de hvarandra
aflö-sande tillstånden icke på något sätt uppbevarades, så vore de
liksom isolerade ljuspunkter; en gång försvunna, vore det som om
de aldrig funnits. Genom erinringen träda de olika
medvetenhetstillstånden i ömsesidig vexelverkan; hvarje nytt medvetenhetselement
framkallar erinringsrester af tidigare förnimmelser. Att blifva med-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 25 21:23:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1883/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free