Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
literatur.
311
bok, vi här anmäla, sjelf gifvit — en på ljudlikhet och
idéassociation beroende ombildning af ett främmande eller föråldradt ord. *)
När — för att taga ett exempel ür litteraturhistorien — sagan om
Cendrillon kommit att få titeln prirfsessan med glastoffeln, beror
detta på en folketymologi. Denna saga hette på äldre franska
Cendrillon ou la peiile panlouffle de vair — dervid vair (af lat.
varius) betydde ett visst slags skinn —; men ordet vair som namn
på detta skinn kom ur bruk; man förstod det icke längre, utan
trodde sig höra verre och så fick man la pantouffle de verre.
Ett annat egendomligt exempel erbjuder titeln på Moliéres Don
Juan, På spanska heter Tirso de Mo linans behandling af samma
ämne El cotrvidado de piedra (stengästen), hvilket slutligen på fransk
jord blef le festin de Pierre. I föreliggande danska arbete har
herr K. Nyrop, känd såsom en framstående romanist, på ett
populärt och fängslande sätt särskildt studerat den danska
folketymologien. Vi hafva nyss nämnt huru han definierar folketymologi,
han tillägger i sin definition att denna ombildning är naiv och till
en del omedveten. Det är endast med tvekan, som vi skulle vilja
underskrifva de sista orden. Folketymologien är för oss
ursprungligen alldeles omedveten, såsom hvarje analogibildning i språkets
utveckling. När den obildade säger t. ex. undervisitetet eller
rygg-matisk i stället för universitetet eller reumatisk, har han omedvetet
vid uttalandet af de för honom obegripliga namnen, men hvilka
begrepp han känner, kommit att tänka på undervisning och rygg.
Det är just denna karaktär af omedvetenhet jämte dess karaktär
af att vara allmänt gängse — om också ombildningen såsom hvarje
språklig förändring ursprungligen utgått från en enda individ — som
efter vår mening skiljer folketymologien från den individuella
medvetna vitzen. Det förefaller oss som förf., trots sitt på flera ställen
ådagalagda bemödande att hålla begge dessa begrepp i sär, icke
dervid skulle fullständigt lyckats. När t. ex. förf. anser
ombildningen ivæltepeler» för velociped intaga en mellanställning mellan
båda dessa kategorier, så tro vi, att härvid alldeles icke någon
folketymologi föreligger, åtminstone icke i den mening, hvari man
vanligen fattar ordet.
Men vi erkänna det, detta kan blifva en tvist blott om ord,
och vi skynda att närmare angifva något af det intressanta
arbetets rika innehåll.
Sedan förf. med ett par upplysande exempel visat hvad
folketymologi är, undersöker han folketymologier i danska dialekter, i det
köpeohamnska gatspråket, i ortnamn, växtnamn och handtverka-
**) Efter nedskrifvandet af denna anmälan hafva vi fått kännedom om
Duc. Noreens anmälan af Herr Nyrops bok i Nordisk Tidskrift, der
definitionen pl goda grunder ändras och de olika slagen af folketymologi på ett
intressant sätt belysas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
