- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1883 /
377

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NICCOLÖ MACHIAVELL I,

377

utan att störta honom: Pier Soderini afsattes och flydde,
Me-diceerne återvände till Florens efter adertonårig landsflykt,
och ättens hufvudman, som då var Lorenzo den yngre, en
son till den fÖrdrifne Piero, intog snart samma ställning, som
hans förfäder haft. Denna omstörtning blef naturligtvis
förderflig för alla, som stått den förra regeringen nära, och i
synnerhet för M., den der utmärkt sig som en bland dess
trognaste och mest nitiske anhängare samt för öfrigt varit en
lika afgjord anhängare af det bestående statsskicket som
motståndare till Mediceerne. Han afsattes från sitt embete,
hade andra obehag, kom i fängelse, undergick till och med
tortyr, men lössläpptes slutligen, sedan Giovanni de*
Medici under namn af Leo X bestigit påfvestolen, och det är
från denna tid hans litterära verksamhet egentligen för allvar
begynner. Dömd till fullständig overksamhet under sin
kraftigaste mannaålder, då hans mångsidiga erfarenhet kunnat som
mest gagna fosterlandet, drog han sig undan till en liten
landtgård i närheten af Florens, der han framlefde de
närmaste åren fattig och halft förgäten.

Det var icke lätt att genast foga sig i sådana
förhållanden och återvinna sin jämnvigt; också vittna flera ställen i
hans bref om de inre strider hans lifliga natur utstått vid
detta tillfälle» Så skrifver han en gång till sin vän Vettori i
Rom, att han gjort ett löfte att aldrig mera tänka på
statssaker eller tala derom; kort derefter (9 april 1513) blir det
honom redan svårt att hålla detta löfte och han utbrister:
cEftersom ödet så lagat, att jag hvarken förstår mig på
si-denväfnad eller ylleväfnad eller på vinsters och förlusters konto,
måste jag hålla mig till statssaker och får antingen alldeles
tiga eller ock språka om dem»; en annan gång (10 dec. 1513)
ger han följande sorglustiga och dock rörande beskrifning af
sitt lif på landet: »Jag lefver här på landet och altsedan mina
sista olyckor har jag ej varit sammanlagdt 20 dagar i Florens.
Hittills har jag jagat trastar och stigit upp före dagen;
jag åt en bit, gick ut med ett knippe fogelburar på ryggen
och plägade få två, högst sju foglar. Så gick hela
september; sedan upphörde till min ledsnad det nöjet, hur uselt och
ovant det än var; och hur jag sedan dess lefvat, skall du nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 11:15:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1883/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free