Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NICCOLÖ MACHIA VELLI.
393
då han skref sin Principe, utan afseende på sitt personliga
förhållande till Mediceerne, emedan han i den omständigheten,
att desse åter voro de förnämste i Florens och att samtidigt
en Medicé innehade påfvevärdigheten, såg det ena af
hufvud-vilkoren för sitt framtidshopp förverkligadt; att han icke
heller släppt det andra ur sigte, synes framgå deraf, att
han i brefvet till Vettori säger sig ämna dedicera boken
till farbrodern Giuliano, medan han sedan ändrade sig och
tillegnade den åt brorsonen Lorenzo: denne var yngre,
hade, menskligt att döma, en längre framtid för sig och var
altså, åtminstone i det hänseendet, mera lofvande. I själfva
verket synes det, som om M:s upprop i Principe icke
förklingat aldeles ohördt; så mycket är åtminstone visst, att Leo X
under de två första åren af sitt pontifikat umgicks med alvar-’
liga planer att skaffa Lorenzo ett vidsträckt välde i norra
Italien, ehuru det lyckades endast med hertigdömet Urbino.
Man kan fråga, huru M. tänkt sig följderna af sina
planers förverkligande och om icke den första skulle hafva
blifvit hans fadernestads bringande under fursteok. Han har
icke yttrat sig härom, af lätt förklarliga skäl: för honom var
Italiens befrielse frän utländingarne det närmaste målet, hvars
ernående måste föregå hvarje tanke på, hvarje tal om huru
landet sedan skulle komma att konstituera sig.
Sammanställer man emellertid hans här ofvan anförda åsigter om
möjligheten eller omöjligheten att i vissa stater införa monarkiskt
eller republikanskt styrelsesätt med hvad han i sin Öfverblick
af Tyska förhållanden och jämväl på andra ställen yttrar om
Tysklands samhällsskick, så synes den förmodan icke orimlig^
att han måhända tänkt sig det själfständiga Italien
organiseradt ungefär på samma sätt som Tyskland, d. v. s. förenadt
som en förbundsstat under ett gemensamt öfverhufvud, men
med frihet för de enskilda staterna att på grund af de
bestående förhållandena efter eget val lefva under monarkiska
eller republikanska styrelseformer. — Vare härmed huru som
hälst: betraktar man M:s Principe icke som en codex i
statskonst med absolut giltighet — något hvarpå den aldrig gjort
anspråk, — utan som en tillfällighetsskrift, framkallad af
tidens förhållanden, och läser man den icke ensidigt, utan med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
