Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4IO DEN NYASTE LITERATURFN I SKOLFRÅGAN.
«Det är lätt att rifva ned, men svårt att bygga upp»,
med denna anmärkning inledes en af här ofvan nämda
skrifter. Men denna cgamla erfarenhetssats» kunde mycket väl
försvara sin plats såsom motto öfver hela den för hvaije
dag-alt lifligare och alt mera omfattande diskussionen i skolfrågan.
Icke så, som skulle hela den rika literaturen i ämnet utgöras
af endast rent negativa inlägg. Ty visserligen öfveröses det
bestående från alla håll och kanter med en alt annat än
skonsam kritik; men denna kritik går dock oftast hand i hand
med allehanda positiva förslag till frågans lösning, och dessa
nya uppslag och ansatser blifva alt talrikare, likasom de äfven
framträda i en alt mera bestämd och utpräglad form. Det
svåra i att bygga upp beror således åtminstone i detta fall
ingalunda af brist på initiativ och ideer. Svårigheten ligger
fastmera i en genomgående oenighet mellan de många, som
känna sig kallade att erbjuda sina tjänster som byggmästare
— en oenighet som visst icke sträcker sig endast till en eller
annan detalj i byggnadens inredning utan yppar sig redan och
framför alt med afseende på själfva den första grundritningen.
Att det nuvarande «systemet» öfverhufvud är föga
tillfredsställande och att det följaktligen kräfves en tämligen grundlig
reform, därom finnes näppeligen mer än en mening. Och
icke nog härmed, äfven när det gäller att utpeka de brister,
som i främsta rummet vidlåda våra skolor, råder ännu i det
hela en sällspord enighet. Men så snart det blir fråga om
att något närmare angifva, huru dessa brister skola kunna
bäst och säkrast athjälpas, i samma ögonblick möta vi i nästan
hvar enda särskild punkt flere olika och stundom diametralt
motsatta meningar.
Detta förhållande tyder därpå, att vi befinna oss midt
uppe i — eller måhända också endast i böljan af — en vigtig
brytningstid i pedagogiskt hänseende, och gör onekligen
mindre sannolikt, att den mycket invecklade frågan om
vårt offentliga uppfostringsverks ordnande skall kunna i
hela sin vidd lösas under den närmaste framtiden på ett
för någon längre tid tillfredsställande sätt. Det vissa är,
att den komité, som för närvarande har att arbeta på en
sådan lösning, fatt sig ålagd en ganska dryg uppgift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
