Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den nyaste literaturen i skolfrågan.
421
för sin egen räkning anför (anf. st. s. 3—4). Vare härmed
hur som hälst — på hvilken sida majoriteten inom
lärarekåren befinner sig, lär icke kunna med säkerhet utrönas
annorlunda än genom en allmän obligatorisk omröstning,
hvarigenom de vacklande tvunges att decidera sig — så mycket
synes i alla händelser vara gifvet, att det för ögonblicket
tongifvande lägret — «den herskande fraktionen», såsort hr
Drake älskar att uttrycka sig, — med mer eller mindre lifliga
sympatier omfattat tanken på borgarskolor, att den är böjd
att, på ett eller annat sätt, skarpare än hittills uppdraga
gränsskilnaden mellan den klassiska och den reala linien,
äfvensom slutligen att den, så väl i folkskolans som i de högre
läroverkens intresse vill afvärja hvarje försök att sätta dem i
omedelbar förbindelse med hvarandra.
Gent emot detta läger står ett annat, äfven det mäktigt
och inflytelserikt, som arbetar för. en skolreform i en mot den
nyss angifna motsatt riktning — ehuru det torde vara rättare
att här tala om en grupp än om ett läger. De riksdagsmän,
literatörer och skolmän, som vi räkna hit, fäkta nämligen
mera hvar för sig eller i spridda led än de kunna sägas hafva
slutit sig fast tillsammans kring en gemensam fana.
Åtminstone hafva de ännu icke kunnat enas om något fullt
bestämdt och klart formuleradt program. Och utsigten därtill,
att en sådan enhet skall kunna ernås inom den närmaste
framtiden, synes icke häller vara synnerligen stor, att döma af
hithörande skrifter, i hvilka man i mer än en vigtig punkt
möter sinsemellan ganska oförenliga och stundom snörrätt
stridande åsigter och fordringar, likasom för öfrigt äfven de
skilda författarne tydligen intressera sig förnämligast för eller
så till sägandes förlägga tyngdpunkten till olika sidor af den
äskade skolreformen — det ena så väl som det andra få vi snart
tillfälle att i någon mån närmare belysa. Detta hindrar
emellertid icke att det gifves Vissa allmänna tendenser och
åskådningssätt, som röja sig, mer eller mindre starkt, hos dem alla
och således kunna sägas bilda ett slags inre sammanhållning
dem emellan. Och en sådan gemensam tendens, som torde
berättiga till att särskildt här, i detta sammanhang, betrakta
den såsom hörande till samma grupp, tro vi oss hafva funnit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
