Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den nyaste literaturen i skolfrågan.
425
det göres gällande, i olika variationer, att den allmänna
skolan (i motsats mot s. k. tillämpningsskolor) icke bör befatta sig
med att söka tillgodose några särskilda, vare sig lärda eller
praktiska, yrken, och framför alt att hon icke har något att
skaffa med därdom»," «vetenskaplighet» o. d.; att däremot
hennes egentliga uppgift inskränker sig till att främja allmän
och medborgerlig bildning, hvarvid det påstås och inskärpes,
att en sådan bildning, i synnerhet om den skall vara tidsenlig,
icke kan eller far vara väsentligen af mer än ett enda slag,
ehuru den naturligtvis måste finnas och fordras i olika
grader af omfattning och fullständighet. Såsom cBelegstellen»
härtill och for att gifva en något fylligare föreställning om
ifrågavarande pedagogiska åskådningssätt må anföras följande
citat: cDet måste finnas en bildningskälla, som är gemensam
för alla menniskor, i hvilka politiska och nationella
förhållanden de än må lefva, och ui1 hvilken så väl skalder som
vetenskapsmän, konstnärer så väl som kroppsarbetare kunna hemta
näring för sin intellektuella varelse. Detta gemensamma evigt
menskliga kan ej vara något annat än naturen och
mennisko-lifvet,* — «Ett dylikt ensidigt intresse (det är frågan om en
så uteslutande uppmärksamhet på den grammatikaliska
språkformen att därvid innehållet går alldeles förloradt) smakar ej af
bildning, utan af lärdom,, ty det har ingen anknytningspunkt
till lifvet. Och enligt vår åsigt är det intet, hvarför skolan
bör så väl vakta sig som för lärdom; hon bör kunna vara en
försal till densamma, men borde aldrig låta den flytta in i sin
egen lokal». — «Hur praktisk än undervisningen må vara,
har man dock svårt att neka, att hennes egentliga mål är
förvärfvandet af en sådan kunskap, som utvecklar hela
menniskan och väpnar henne till lifvets strider i allmänhet, och det
kan näppeligen begäras att man skall ifrån skolan utgå
förberedd till allehanda praktiska yrken. Skolan kan hvarken
skapa färdiga vetenskapsmän eller färdiga skomakare eller
färdiga specerihandlande. — Men skolundervisningen skall vara
praktisk så, att hon utvecklar själsförmögenheterna — och
slutligen så, att hon till kunskap räknar kännedom om den
praktiska verlden, till allmän bildning intresse för denna och för
de praktiska yrkena» o. s. v. (Uffe: Om språkundervisning,
Ver-Ny Sv. Tidskr. 4:e årg:s 6:e häft. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
