Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. 4l6 den nyaste literaturen i skolfrågan.
dandi s. 18, 23, 24) — t Våra skolor kunna ej meddela mera
än ett slags bildning, nämligen vàr tids. Denna eller
tmed-borgerlig» bildning blir på samma gång vidsträcktare och
djupare, om man fortsätter genom hela läroverket. Vidare är
ej lärdom tänkbar eller åtminstone ej till något gagnelig, utan
att den hvilar pä en grund af denna. Lärdom hör för öfrigt
knappast till skolans gebiet». (Axel Drake: Några ord med
anledning af läraremötet i Örebro s. 10). — I väsentligen
samma anda argumenterar äfven hr Fr. Berg till förmån för
folkskolan såsom bottenskola: «Hvaije nytt slägte, som födes
till världen, innesluter visserligen en hel mängd olika
skiftningar i anlag och begåfning, men är i det hela taget ännu
jämförelsevis likartadt — Skall således vid det offentliga
undervisningsväsendets ordnande något afseende fastas vid den
enskildes lycka och väl, så måste man–skilja mellan en
grundläggande uppfostran, som är öfvervägande allmän-mänsklig
samt en därpå vidtagande, som är öfvervägande individuell.
(Anf. st. s. 28. £>e vidare s. 53, 63 m. fl.).
En säregen ställning i förevarande hänseende intager
däremot Robinson, hvilken, i likhet med hrr Fr. Anderson,
Gu-strin m. fl., starkt betonar nödvändigheten af begränsning
och arbetsfördelning, i det han nämligen i stället för edet
gamla polyhistorsidealet» vill göra gällande såsom det nya,
tidsenliga idealet för skolbildning torganiskt ordnad och
själfständigt besuten kunskapsrikedom inom något (hvilket som
hälst) icke altför trångt område», men som icke dess mindre
om, vi icke missförstått hans mening, tyckes med förkärlek
omfatta tanken på en enda för alla gemensam skola,
föreställande sig, att den nyssnämda arbetsfördelningsprincipen
skulle kunna tillräckligt ses till godo genom en viss valfrihet
med afseende på skolans ämnen. Vi tillåta oss den
anmärkningen, att Robinson helt visst icke gjort sig full reda för alla
de, för våra praktiska skolmän väl bekanta, svårigheter med
afseende pä läsordningens uppgörande m. m., som medfölja en
sådan till ett större antal läroämnen utsträckt valfrihet.
Måhända har det också icke varit hans afsigt att uttala någon
bestämd mening rörande skolväsendets allmänna organisation:
han börjar nämligen själf med att förklara, att callenast lära-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
