Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43 o den nyaste literaturen i skolfrågan.
»Verdandi», hvars spiritus recior döljer sig under det redan
förut icke obekanta märket Uffe, och hvars utgifvare i sin
anmälan upplysa bland annat därom, att »flere kända förmågor
och högt uppburne skolmän hafva till detta företag utlofvat
sitt benägna bistånd». Alla de författare, som hittils skrifvit
i denna tidskrift, hylla, i ett eller annat afseende, mycket
radikala åsigter; och några bland dem uttala med all önskvärd
tydlighet, att hvad de åsyfta är icke egentligen en reform af
det bestående, utan en fullständig hela vårt ofientliga
uppfostringsväsen omfattande revolution, en genomgående brytning
med alla gamla traditioner, hvarefter man hade att på den
sålunda rensade grunder så småningom uppföra en alldeles
ny byggnad. Framför alt inga »nya klutar på gammalt
kläde»-Ingenting att hoppas af partiella reformer — sådana som
»längre terminer, högre löner, reseunderstöd, tidsenligare
skolsalar, åskådningsmateriel, ombyte af grundläggande språk,
sammanslående af folk- och lärdomsskolor, fri flyttning,
upparbetande af metoden i ett eller annat ämne». »Lika gagnlös
vore bildandet af skolkomitéer och diskuterande i allmänhet,
sä länge man icke vill komma öfverens om hufvudsaken: det att
det nu gällande systemet är förkastligt — att vi behöfva ett
nytt system, — att det gamla måste helt och hållet kastas
öfver bord, så att det nya kan få rum att fritt utveckla sig»
o. s. v. (Quisque, Verd. s. 7—8). — »Derför kan hon (den
gamla skolan) icke heller reformeras, utan vi måste hafva en
ny». (Robinson, anf. st. s. 51). I trots af denna öppet
uttalade radikalism vill emellertid Verdandi ingalunda verka i
uteslutande eller ens öfvervägande destruktiv anda. Fast
hällre finner man redan i dess första häfte »bland alla
negativa inlägg» icke så fa, mer och mindre beaktansvärda
fingervisningar «i själfständig positiv riktning» (anf. st. s. 6), hvilka
äro ämnade att innehålla åtminstone den första »uppränningen»
till det nya »nationella» systemet; och det är tydligt, att det
är i främsta rummet på dessa som den ifrågavarande
tidskriften själf vill grunda sina anspråk på att gå i spetsen för den
nya rörelsen. Vi torde en annan gång få tillfälle att inlåta
oss något närmare på ett och annat af dessa nya förslag till
skolfrågans lösning. Här må i förbigående anmärkas, att de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
