Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den nyaste literaturen i skolfrågan.
431
för det mesta äro skäligen allmänt hållna, detta visserligen i
öfverensstämmelse därmed, att utgifvarne uttryckligen
uppgifvit såsom sin afsigt att öppna ett fält för en fri
meningsbrytning rörande icke så mycket yttre organisationsdetaljer som
åtminstone i främsta rummet vissa allmänna pedagogiska
principfrågor (se tidskriftens anmälan). Man må för öfrigt hysa
hvilken mening som hälst om de nya ideernas pedagogiska
värde och praktiska utförbarhet, ingen lär i alla fall vilja
bestrida, att flere af Verdandis artiklar innehålla åtskilliga
hälsosamma väckelser till eftertanke. Det bör tilläggas, att dess
resp. medarbetare förfäkta sina åsigter med en omisskännelig
öfvertygelsen värme, som icke kan annat än verka tilltalande
— så mycket hällre som det sker i ett språk, som ehuru,
det visst icke saknar kraftiga uttryck, är i allmänhet
tämligen fritt från den bittert polemiska ton och frän sådana
hetsiga utfall, som vanpryda åtskilliga andra skrifter i skolfrågan.
Och då härtill kommer, att den nya tidskriften, ehuru «i:a
häftets samtliga uppsatser representera blott en riktning inom
pedagogiken», nämligen redaktionens egen, likväl står öppen
äfven för annorlunda tänkande, så finnas tillräckligt många
skäl för att den bör hälsas välkommen af alla, som önska att
problemet om ett nationelt och tidsenligt uppfostringsväsen
göres till föremål för en i möjligaste måtto allsidig och
uttömmande diskussion, med andra ord af alla »ungdomens
målsmän och vänner i hem och skola».
Bland «den nya skolans män» hafva vi redan citerat äfveji
hr Drake, detta på grund häraf, att han häftigt polemiserar
mot «dct gamla systemet», mot dem, som tqvarhålla läroverken
i det nu varande tillståndet af oefterrättlighet» — hvarmed
syftas i främsta rummet på «den herskande fraktionen» vid
Örebromötet, vidare på åtskilliga medarbetare i Pedagogisk
tidskrift och slutligen äfven särskildt på hr Fr. Anderson och
dennes förslag till /borgarskolor —, att han i denna sin
polemik ytterst utgår från väsentligen samma allmänna
förutsättningar och synpunkter, som återkomma flerestädes i Verdandi
och delvis äfven hos hr Hedin (jmfr. ofvan), och att han i
likhet med den sist nämde ifrar framför alt annat mot
latinläsningen i våra skolor, som han finner i metodologiskt hänse-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
