Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den nyaste literaturen i skolfrågan.
433
att vilja «qvarhålla det nu varande tillståndet af
oefierrättlig-het». Men härpå har hr Drake genast till hands det svaret,
att om hr Fr. Anderson och hans meningsfränder, framför
alt vid . läraremötet i Örebro, icke kunna kallas konservativa,
så beror detta därpå, att de i stället äro reaktionära, i det
de nämligen vilja, i mer än ett afseende, återvända till den
skolorganisation, som fans före 1849. «Fältropet är:
tillbaka!» (Några ord med anledn. af lärarem. i Örebro, s. 21.)
Och dylika beskyllningar för reaktionära tendenser besvarar
hr Fr. Anderson i sin ordning sålunda: «Jag hör för ingen del
till dem, som anse alla närvarande olägenheter afhjelpas genom
återgång till det gamla, men det förtjenar dock stundom att
undersökas, huru vida man icke kan hafva förstört något
gammalt, som varit värdt att bevara». (I hvilken riktning etc.
s. 32).
Ömsesidiga beskyllningar för reaktion och radikalism äro
som bekant öfveralt, där en någorlunda skarpt utpräglad
meningsskiljaktighet råder i vigtiga principfrågor, lika
oundvikliga som de i allmänhet äro föga uppbyggliga. Det samma
gäller i viss mån äfven om alla dylika partinamn, som
konservativ och liberal, höger och vänster, «den gamla och den
nya skolan», hvilka naturligtvis aldrig bevisa något med
afseende på hvad som är riktigt eller oriktigt, berättigadt eller
oberättigadt, men som i alla fall äro ytterst bekväma såsom
allmänna rubriker, när det gäller att samla, ordna och
gruppera en mångfald af hvarandra korsande meningar och skilda
sträfvanden. Och endast i sådant syfte hafva vi också här
betjänat oss af dessa benämningar. För öfrigt är det gifvet^
att hvar och en, som bona fide kämpar för något slags
praktisk reform, måste vara inom sig öfvertygad därom, att just
den reformen är den mest tidsenliga, att den innehåller hvad
de förhandenvarande förhållandena närmast kräfva, eller
hvilket i grunden vill säga alldeles detsamma, hvad som betingas
af mänsklighetens och samhällets nuvarande utvecklingsgrad.
Och att detta eger sin fulla tillämpning på den nu pågående
striden rörande skolfrågan, detta visar sig allra bäst däraf,
att man frän alla håll, vare sig till angrepp eller försvar, med
en viss förkärlek använder historiska skäl. Detta gäller näm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
