Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. 4l6
den nyaste literaturen i skolfrågan.
ende ytterst otillfredsställande (jmfr. ofvan) och som äfven
han vill ytterligare inskränka och uppflytta — ehuru han i
detta hänseende åtminstone iakttager en viss måtta. (Se
undervisningsplanen för latinliniens fyra öfversta klasser. —
Några ord i läroverksfrågan s. 79.) Hr Drake inskränker sig
emellertid icke till enstaka yrkanden och reformförslag, utan
han framlägger ett tämligen fullständigt »förslag till förändrad
undervisningsplan», hvilket förslag han själf vill hafva
betraktadt csåsom en efter tid och omständigheter afpassad
utveckling af 1859 och 1862 års stadgar». (Nyss anf. st. s. 1).
Och hvad han sålunda föreslår rör sig hufvudsakligen dels
omkring de särskilda läroämnenas, i synnerhet
språkundervisningens, metodik och dels om själfva skolskemat, hvarvid han
lägger en afgörande vigt vid den ordning i hvilken de olika
språken inträda, vidare om vissa af det föregående följande
»besparingar» af tid och arbete, om ett lärareseminarium m.
m. — d. v. s. det går altsammans ut på sådant, som af
signaturen Quisque karaktäriseras såsom tpalliativ» och
«små-frågor», hvilka endast äro egnade att »vända bort
uppmärksamheten från skolfrågans hjärtpunkt». (Verd. s. 7.) Det
är altså mer än troligt, att hr Drake åtminstone af
Verdan-dis oförvägnaste Hetsporrar skall betraktas såsom föga
avancerad i den nya riktningen, ja måhända såsom altför litet
radikal för att öfver hufvud kunna räknas såsom en sannskyldig
anhängare af »den nya skolan», detta i trots af hans egna
deklamationer mot »de gamle», mot cclassicis ideal» o. d. Sä
mycket är i alla händelser gifvet, att han aldrig kan fä sin
plats anvisad inom vår yttersta pedagogiska vänster, utan
snarare’ kan sägas åtminstone närma sig till hvad man skulle
kunna kalla den vänstra centern.
Å andra sidan åter kunde det väl sättas i fråga, huru
vida icke hr Drake, för så vidt som han endast önskar
att vidare utveckla 1862 års skolstadga, vore i det hela
långt mera konservativ än t. ex. hr Fr. Anderson,. hvars
reformförslag tydligen innebär ganska genomgripande
förändringar af det bestående i den riktning, som han anser
tidsenlig, och huru vida icke, i betraktande häraf, den sistnämde
kunde med fog på den förstnämde återkasta beskyllningen för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
