Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den nyaste literaturen i skolfrågan.
435
dant, i jämförelse med andra språk, lika litet som den ä andra
sidan kan göras beroende endast och allenast af olika åsigter
om den klassiska literaturens betydelse för modern vetenskap
och kultur; utan att den måste framför alt annat gå ut ifrån
en klar och bestämd uppfattning af den pedagogiska uppgift,
som man vill tillmäta åt språk- och literaturstudier öfver
hufvud, ty häraf betingas uppenbarligen i sista instansen icke
mindre det utrymme och den plats, som man har att anvisa
åt sådana studier, än äfven den metod, enligt hvilken de böra
bedrifvas. Det är dock knappast troligt, att våra
skolrefor-matorer ämna afvakta en sådan fullt uttömmande utredning.
Och hur den nu än skulle utfalla, tyda visserligen många
tecken därpå, att det praktiska resultatet förr eller senare blir,
att latinvännerna, ehuru helt visst icke utan ett ganska segt
motstånd, tvingas att gifva med sig åtminstone något. Sedan
latinfrågan en gång blifvit väl undanstökad, eller måhända
redan dessförinnan, torde den därmed sammanhängande, ehuru
visst icke oupplösligt förenade, frågan om de båda s. k. lärda
liniernas ömsesidiga förhållande kunna vinna en tämligen
fredlig lösning.
Någon «folkskola såsom bottenskola» står antagligen icke
för dörren. En sådan anordning synes nämligen för
närvarande hafva emot sig icke blott den allmänna stämningen
bland det allmänna läroverkets lärare utan äfven åtskilliga
inflytelserika målsmän för folkskolans egna intressen (exempelvis
hr Carl Kastman, se Skolan och hemmet, i, s. 81—83). För
öfrigt har frågan härom först på allra sista tiden börjat att
tilldraga sig någon större uppmärksamhet, åtminstone inom
skolvärlden. Vid det allmänna nordiska skolmötet för tre år
sedan, hvars deltagare likväl till allra största delen utgjordes
af folkskollärare, kom detta ämne icke ens på tal. Men i år
har Centralstyrelsen för Sverges allmänna
folkskollärareförening hänvisat frågan till kretsföreningarnas besvarande; och
det är den häraf föranledda diskussionen inom Stockholms
folkskollärareförening som hr Fr. Bergs ofvan nämda skrift
har att tacka för sin tillkomst. Redan genom de motton han
valt ger emellertid denne förf. själf vid handen, att äfven han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
