Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ströftåg i våft unga literatur. 465
■ ■ ■ - — »
Elisabet, den näpna, oskuldsfulla ungen, fortfar som det
en äkta teateringenue egnar och anstår:
«Säg mig, hvad göra de? Magister Edvard, jag vet, hvad
de göra. Icke sant, magister Edvard, de... de... gifta sig?
Ni tycker, att jag är mycket ung och oförståndig for att bli
er fru. Åhja, jag vet nog, en fru skall förstå så mycket» —
— o. s. v.
Allt detta i första ögonblicket af den unga kärlekens rus!
Inga känslor, endast tankar. Hvilken ungdom! —
Författarinnan till Fröken Elisabet efterspanades länge med
ljus och lykta. Man undrade och skref mycket om henne,
man talade om ungdomsfriskhet, om brinnande håg och lofvande
framtidsutsigter. Det gick, som det ej sällan plägar gå. Denna
gång var det döden, som gjorde slut på den i alla fall vackra
början, — och det är kanske bättre så, än om förmågan dött
och personen lefvat.
Nu vet man knapt ens med visshet, hvem hon var —
en dotter till skalden Johan Böijeson, påstod man. — Några
små utkast till dramatiska dikter lemnade hon efter sig, men
de ligga nu förseglade inom lås och bom och fa, enligt den
aflidnas föreskrift, ej läsas.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
