Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk literatur i Amerika.
Universelt samarbete är ett af de stora problem vår tid,
medvetet eller ej, bemödar sig att lösa; och särskildt har det
andliga samarbetet, idéernas utväxling mellan de skilda folken, i
våra dagar nått långt större utveckling än förr.
Det torde ej sakna sitt intresse att kasta en flygtig blick på
frågan i hvad mån vår svenska literatur, berörd af detta förhållande,
kunnat ingå som ett moment i den storartade bildningsprocess,
hvilken föregår på andra sidan Atlanten, där Gamla och Nya världens
idé-strömmar hopflyta och blanda sina vågor.
Redan vår ställning som ett fåtaligt och jämförelsevis
undan-skymdt kulturfolk gör det visserligen oundvikligt, att vår literatur
måste ega långt mindre utsigt än de stora kulturfolkens att
tilldraga sig det bildade Amerikas uppmärksamhet. Fullkomligt
undanträngd har den emellertid ej blifvit. Redan för öfver ett
fyra-tiotal af år sedan sökte skalden Longfellow, hvars mångsidiga
bildning äfven omfattade nordens literatur, att bland sina
landsmän väcka intresse för densamma. Longfellow, som själf 1835
besökt Sverige, skref nämligen 1837 i North American Review en
längre uppsats om Frithiofs Saga, hvilken äfven upptog några
lyckliga öfversättningar ur denna dikt; fem år senare utgaf han
sin välljekanta tolkning af Nattvardsbarnen, hvilket skaldestycke
han ansåg röja «en säkrare smak» än till och med Göthes
Hermann und Dorothea; och ännu två år senare egnade han i sitt
verk öfver Europas skalder ett särskildt kapital åt Nordens literatur.
Hvad Longfellow sålunda gjorde för att i sitt hemland
framkalla intresse för vår dittills okända diktning, det eger sin
egentliga betydelse däri, att det utgick från den folkkäre skalden, hvars
skära toner tjusat en hel samtid, och att det sålunda, mera än
eljest kunnat blifva fallet, uppmärksammades bland folkets skilda
klasser.
Emellertid hade det rykte Fredrika Bremer på 1830-talet
uppnått i Sverige äfven hunnit öfver Atlanten. Troligen blefvo i
Amerika hennes arbeten först bekanta genom Mrs. Howitfs engelska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
