Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svensk litéraxur i amerika.
471
öfversättning, som började utgifvas 1842; men emellan 1844—50
utkommo flertalet af dem i själfständig amerikansk tolkning,
särskildt hennes Teckningar ur hvardagslifvet, öfversatta af Mrs.
Mary Loweli 1849. Vid sitt besök i Amerika 1849—51 var
Fredrika Bremer, hvars själfulla taflor ur hemmet, hvars idealistiska
åskådning, och hvars ifrande för kvinnans andliga utbildning väckt
synnerlig anklang, där tämligen allmänt läst och älskad.
Det är bekant med hvilken välvilja hon mottogs i
republikens literära kretsar; och att detta ej ensamt var uttrycket af den
konventionella hyllning, som egnas en cèlèbriié, bevisas af flera
uttalanden om henne, bland hvilka följande torde förtjäna att här
omnämnas. Vid ett abolitionist-möte i Boston 1853 påminde den
beryktade Wendell Phillips, en af Amerikas främsta talare, om
Fredrika Bremers närvaro vid ett dylikt möte ett par år förut, då
en stackars förrymd slafvinna var föremålet för förhandlingarna, och
därvid yttrade han: «Vi berättade slafvinnans öden, och midt ibland
oss — två steg från den plats där jag nu står — satt då
representanten för Gamla Världens literatur, Fredrika Bremer, och
hennes människoälskande sympatier rördes djupt, och hon sände bort
till den första representanten för Amerikas slafveri hon sett (hedrande
mig med uppdraget) den rosenknopp hon höll i sin hand. Det
var Europas hjärta och intelligens, som i Faneuil Hall skänkte sin
hyllning åt den svarta racen».
Ännu i dag är ingen af vårt lands skriftställare (oafsedt hvad
genom Longfellow är bekantgjordt af Tegnér) så allmänt känd i
amerikanska hem som Grannarnes författarinna: hon har varit
knappast mindre läst i Nya Världen, än författarinnan till Onkel
Toms stuga i den Gamla.
Äfven Emilia Carléns romaner ingingo rätt tidigt (1845) i
Amerikas bokmarknad, men som det vill synas, i form af engelska
godtköps-upplagor och utan att vinna någon nämnvärd spridning.
Ett par tiotal af år förgingo nu, innan några flera af våra
literära verk hittade öfver Atlanten. De jäsande passioner, som
förberedde inbördeskriget, den • långa tvekampen och den
utmattning, som följde på densamma, bidrogo i sin mån att i
allmänhet vända hågen från Europas andliga arbete. Men alt som lugn
och förnyade krafter vunnos, infann sig ock med ökad styrka
intresset för detta arbete, och tolkningen af Gamla Världens —
förnämligast Tysklands — främsta literära alster har tilltagit i
storartad skala. Äfven Sveriges literatur har därvid tillvunnit sig
mer än en målsman, fastän dessa väl ännu i allmänhet fått nöja
sig med att utföra pioniärens föga lönande arbete.
Främst är då att nämna, att ett af dé vackraste klöfverbladen
ur vår poetiska literatur, som gärna kunde väljas — Frithiofs saga,
Axel och Nadeschda — blifvit på senaste tiden öfverflyttadt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
