Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
literatur.
479
Förf. uppkastar verkligen senare den frågan, om satirikern har rätt
att utsätta halfva antydningar om namn, men slingrar sig ifrån att
besvara den bestämdt, ehuru lian godhetsfullt medger, att <om
utom hufvudmodellen både andra sådana och diktaiefantasien varit
använda, så kan man väl icke annat än anse namnantydningen
vara mindre lämplig». Mycket nådigt! Att under en tillräckligt
genomskinlig signatur ©rättvisligen taga heder och ära af misshagliga
granskare är altså enl. förf. på sin höjd «mindre lämpligt». Andra
menniskor pläga anse, att i thy fall namngenomskinligheten är till
den grad vigtig, att den rent ut förvandlar satirikern till
skandalskrifvare.
Förf. nödgas visserligen vidgå, att S. «på flere ställen har
gått för långt, längre än tillåtligt». Men han synes finna en
fa-talistisk ursäkt härför i det påståendet, att de tillbörliga gränserna
för detta farliga diktområde äro så svåra att iakttaga, att
osannolikt skall aldrig (märk aldrig!) en författare, som med någon
större grad af mod och energi vågar sig in derpå, kunna undvika
att ibland öfverskrida dem». Vi hysa dock större förtroende för
en högsint satirikers förmåga af själfbeherskning i detta fall, än vi
hysa för hr Staaffs ärlighet, hvarpå han just icke gifver prof genom
att (s. 34) låtsa som om S. endast angripit »offentliga personers
offentliga handlingar». Detta försök är dock för groft, ty svårligen
-lär någon som läst «Nya riket» hafva glömt, att der understundom
är fråga om mycket privata och mycket ömtåliga handlingar.
För oss ställer sig den rätta gränsen i förevarande fråga
mycket enkel. Om en satiriker vill tydligt utpeka vissa
personer — och detta kan i och för sig icke förbjudas — så bör han
först och främst inskränka sin satir till den sfer, der personen på
något sätt är att anse såsom offentlig, och vidare strängt akta sig
att pådikta honom lyten som han icke har eller fel som han aldrig
begått. Ingendera delen har S. varit så noga med, och det är
detta som är klandervärdt. Vill han sedan, utan bestämdt
utpekande af någon viss, dikta typer af enskildas eller fantiserade
karaktersdrag, så lär ingen kunna neka honom detta, om också hr
A. och hr B. och hela alfabetet skulle tro sig vara afmålade, —
går hr Staaff in på detta, så kunde han sagt det på en sida i
st. f. på 24.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
