Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
502
buddfflsmen, dess’ uppkomst och lara. 502
janc|e konung Milinda, «Nirväija släcker törsten efter hvad
som uselt är, såsom vattnet släcker den naturliga törsten...
Nirväija är ett förnimmande af den evige Anden, är
okunnighetens och de låga begärens utsläckande».
Obestridligt är likväl, att den förra tydningen är den
allmännast antagna både bland buddhismens egna ortodoxa
tolkare och bland de utanför densamma stående forskare; och
den måste sålunda tills vidare anses såsom den sannolikast
rigtiga. De hvarandra motsägande epiteter, som förekomma
i buddhismens egna skrifter, förklaras då antingen så, att de
hvilka tyda på en salig tillvaro äro senare tillsatser, eller ock,
som det synes med mera skäl, så» att begreppet Nirvaija
omfattar på samma gång både det ofvan omnämnda högsta eller
fjärde tillståndet af helighet och den därpå följande
utsläck-ningen, hvilka båda tillstånd ansågos vara så nära förbundna,
att det förra endast utgjorde det senares omedelbara förgård,
och hvilka stundom skiljas så, att det senare kallas edet högsta
Nirväoa». *)
Det är naturligt, att, då buddhismens karaktär af att vara
en fullkomlig nihilism måste stå eller falla alt efter den olika
tydningen . af det ord, som utgör dess slutsten, skola ock de
olika åsigterna i detta fall förfäktas hvar på sitt håll med
ifver och värma. Möjligen skall en gång lösningen befinnas
ligga midt emellan de båda motsatta tydningarne. Möjligen
har Buddha själf, som på samma gång han så kraftigt
uppträdde mot brahmaismens sociala"och andliga förtryck, likväl
utgick från så mänga af dess. förutsättningar, också lämnat
dess renare världsåskådning för öfrigt oantastad**) och med
sitt Nirväija blott menat utsläckandet af alt, som fangslar
människan i stoftet; samt att de ortodoxa sedan tydt det som
en fullkomlig tillintetgörelse, en tydning mot hvilken folkets
känsla rest sig, så att nu olika sekter finnas alt efter den
olika tolkningen af detta ord, hvars metafysiska betydelse för
+) Jfr James D’Alwis’ Buddkist Nirva$a och Childers utförliga
artikel under NibhOnam i hans Psli-lexi kon.
••) Max Müller (Chips, Vol. I: art. IV) citerar från en outgifven text
följande Buddha tillskrifva ord: *Det är fåfängt att diskutera begreppet
vara eller icke-vara».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
