Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
buddfflsmen, dess’ uppkomst och lara. 207
varon är sålunda absolut mörk: syndens frukt med lidandets
bittra smak; och människans enda uppgift är att med
uppryckandet af tillvarons rot också tillintetgöra denna frukt och
ingå i Nirväija, hvilket tolkats som ’varats utsläckånde\
Genom att följa Buddhas åtta föreskrifter, som påbjuda
ett rent och kontemplativt lefverne i allmänhet, och hvartill
sluta sig en mängd speciella bestämmelser, bland hvilka ock
de tio budorden mot mord, tjufveri, skörlefnad o. s. v., kan
människan uppnå helgelsens «Fyra Vägar», på hvilka hon
nalkas fullkomlig frigörelse. När hon uppnått den sista af
dem, eller den fjärde, då är helgelsen fullbordad och
själavandringens orsak krossad, då kan hon förnimma altets eviga
lagar och skåda den högsta sanningen; och omedelbarligen
eller kort tid därefter befrias hon för evigt från den kvalfulla
och bedrägliga tillvarons fängelsemurar och återvänder till det
oföränderliga lugnet, till Nirväija.
Den rätta tydningen af detta mystiska ord Nirväija har
hittills varit, likasom det ännu är, omtvistad ej blott i
hela den buddhjstiska världen, utan äfven bland europeiska
forskare i buddha-läran. Ordets bokstafliga mening är
visserligen klar och otvifvelaktig: det betyder nämligen ’utblåsning*
(såsom ett ljus utblåses), ’utsläckning’ *) och förklaras ofta
vara liktydigt med tillintetgörelse. «Liksom en flamma, hvilken
fladdrar i vinden och utsläckes, icke mera kan anses vara till
äfven så försvinner en helig man och kan ej mera anses vara
till», sådant är Buddhas svar till en ängsligt spörjande lärjunge.
Att olika meningar likväl kunnat uppstå, beror
hufvudsakligen därpå, att ordet Nirväija i buddhismens. heliga böcker
också stundom förklaras såsom liktydigt med begärens
’utslätning’ samt den eviga fridens och lycksalighetens tillstånd.
Denna tydning förfäktas ännu af en och annan aktad forskare,
och flera buddhistiska folk, hvilkas inre röst instinktmässigt höjt
sig mot antagandet af en fullkomlig tillintetgörelse, se i
Nirväija blott ett återvändande till ro i det eviga urväsendets
sköte. cNirväija», säger en buddhistisk missionär till den spör-
*) Roten i nir-väna är va ’blåsa’, beslägtadt med fy-fÅt, vt-nius
och vårt va-ja^ vi-tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
