- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1883 /
513

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5io senare årens bellm ans-literatur.



med det,•han i Fredmans epistlar besjungit. Föregående biografer
och framför allt Eichhorn skildra Bellman som en stadgad man
om än ej begåfvad med «någon ovanligare
ämbetsmannaskicklig-het». l) Den egentliga tvistefrågan är alltså: var Bellman rumlare
eller icke? Hans flesta biografer hafva, som sagdt, besvarat henne
nekande. Men bredvid denna estetikernas åsigt, härstammande
från nya skolan, har ständigt förtlefvat den traditionela, den
ursprungliga, att Bellman varit älskare af glaset Carlén berättar,a)
att det fans en tid, då Bellman var nästan förgäten, och att i
slutet af 17- och början af 1800-talet man snart sagdt skämdes
att sjunga hans visor. Den omsorgsfulla samling af protester mot
allmänhetens föreställning om Bellmans rummellif, hvarmed Sondéns
1835 tryckta upplaga inledes, förutsätter en stark opinion att
bekämpa. Denna ursprungliga åsigt har ej ens Atterboms biografi i
Siare och skalder lyckats fullt nedtysta. Den har stuckit fram än
hos den ene än hos den andre författaren, och till och med några
skaldens lifligaste beundrare hafva opponerat sig 3) mot
fosforisternas (?) teckning af Bellman såsom den fine, skygge skaldefilosofen,
hvilken med pipan i mun och svagdrickskruset framför sig
beskådade omgifvande kroglif.4) Fryxell är dock den egentlige
representanten för motsatta åsigten, och med hans uppträdande har
meningsstriden utbrustit i full låga.

I betraktande af de många fakta och de talrika såväl af
Bellman sjelf som af hans samtid och efterverld fälda yttranden,
hvilka alla tyda på att han fört ett oregelbundet lefnadssätt, skulle
det synas oförklarligt, att någon kunnat förneka detta förhållande,
om man ej kände den frivola riktning, som i vissa fall utmärkte
Nyromantiken t. o. m. hos den ädle och rene Atterbom, och
hvarpå bland annat artikeln i Phosphorus 5) till försvar för Bellman
gifver exempel. Det är alldeles samma riktning som i Tyskland
alstrat Lucinde- och i Sverige Bellmansförsvaret.

Sedan den nya samlingen af Bellmans skrifter utkommit, bör
en temligen fullständig och tillförlitlig lefnadsteckning kunna skrifvas
på grund dels af föregående forskningar dels af det rika material,
skalden sjelf efterlemnat. I följd af utomordentlig lätthet att rimma
och beundrares pietet att rimmen samla torde få författare lemnat
så många drag till rekonstruering af sin egen bild som Bellman i
sina tillfällighetsdikter och små autobiografiska skizzer. Sitt
ungdomslif har han sjelf tecknat; likaså sina första bachanaliska
äfventyr 1759. I en dryckessång från 1762,6) en munter klagovisa,

?

Bellman och hans senaste biograf, sid. 38.
Sid. XXXV.

•) Godtköpsupplagan sidd. XV, XVI; Dit og Dat 1863 sidd. 22, 23, 15.

*S Dagl. Allehanda 1832 N:o 215. Siare och Skalder 6. 67.
*) Phosphoros 1812 N:o 1. sidd. 52.
•) Carlén 3. s. 125.

Ny Sv. Tidskr. 4:de årg:s 7:e häft. 36

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 11:15:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1883/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free