Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
mårten luther.
mål, som Han sätter i sitt allt omfattande kärleksrike.
Emellertid är det dock så, att redan för den, som särskildt eller
endast egnar sin uppmärksamhet åt mensklighetens verldsliga
odling, det ligger i öppen dag, att familjelycka, verldsligt
kall, fosterlandskärlek, rätt, konst och vetenskap åtnjuta helt
* olika allmänna lifsvilkor och derföre förete ett i sin mån helt
annat skaplynne före och efter Luther. Intill Luther hade
man förgäfves sökt bryta det omedelbara beroendet af
kyrkans band och till sannskyldig frihet lösa den spänning, som
egde rum mellan kyrkan och nämnda verldsliga områden.
Dem tillerkändes nu värde i och för sig: de voro ej längre
hänvisade till att lefva af blind lydnad under kyrkans
godtyckliga nedlåtenhet. Ej heller berodde den frihet, de kunde
ega, på tillfällig seger under ständig kamp mot kyrkan. Ett
fredstillstånd, med ömsesidigt erkännande af oförytterlig rätt
till sjelfständig plats i historiens stora utveckling, kunde nu
inträda. Förmånerna af denna förändring kommo i synnerligt
rikt mått den andliga verksamhet till godo, hvilken vid de
lärda högskolorna har sitt hem. Bjertare än här lägger den
sig kanske ingenstädes i dagen. Den fria forskningens ädla
arbete i ljusets och sanningens tjenst har också städse hyllat
Luther såsom den store vågbrytaren, genom hvilken den bana
öppnats, der nu i stora grupper olika trosbekännare hand i
hand vandra uppåt mot allt ljusare höjder. Väl kunde ännu
i århundradet efter Luther en Galilei fa känna trycket af
medeltidens fjettrar. Men sedan dess — huru annorledes ju mer
och mer!
Mellan ofvannämnda båda kretsar, den yttersta, den
verldsliga kretsen och den innersta, gudaktighetens och samvetslifvets
egen, är belägen en tredje, som gränsar till begge och deraf har
sin egendomlighet Denna tredje krets af historien är den,
der kyrkan i följd af inneboende drift att utveckla sig sjelf i
vexelförhållande till statens, konstens och vetenskapens
kulturformer, gifver sig en rättsligt utpräglad författning, utbildar
sitt lärobegrepp och gifver sin gudstjenst dess sköna form.
Äfven hit hafva från Luther verkningar utgått. Och äfven
här hafva verkningarne sträckt sig in på romerskt område.
När nemligen den romerska kyrkan måste anstränga sig för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
