Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mårten luther.
577
Tanken springer nu i dagen,
Åi de grekiskt ädla dragen
Fröjdas en och hvar,
Fast de fina Gudalemmar
Röja märken efter remmar
Än till hälften qvar.
Och all gagnrik sysselsättning,
Hvarje sedligt fri förrättning
Undfår kristligt dop.
Andakt äflas ej att skryta,
Tar ej an en ljugen yta
För att stå i rop.
Tron i cell ej längre ligger,
G^r ej barbent mer och tigger
På dagdrifvarvis,
Lemnar grottorna i skogen
För att göra gagn vid plogen,
Gagn till Herrans pris.
Gif mig en fast punkt, der jag må stå på, sade den gamle
vise, och jag skall ändra verldens ställning. Huru många
gånger har icke ett liknande ord upprepats och det i ännu
djupare betydelse? Det har, såsom en suck af trängtan efter
frigörelse frampressats ur enskilda menniskors eller hela
tidsåldrars beklämda hjertan. Tid efter annan inträffar det, att
de enskilde och folken betagas af en ängslig oro vid
förnimmelsen af de, såsom det synes, oöfvervinneliga svårigheter,
hvarmed den allmänna ställningen är behäftad. Det
förspör-jes en oemotståndlig drift till att göra ett framsteg utöfver
den ståndpunkt, der man är. Men man känner sig
vanmäktig att göra det rätta framsteget. Man inser klart
dåraktigheten af deras tal som säga, att allt kan och bör förblifva
vid hvad det är. Man åtminstone anar, att de äro lika
mycket, om ej ännu mer dåraktige, som blindt rusa framåt,
försummande att söka en fast grund, derifrån framsteget rätt
kan göras. Man vill framåt, men man förmår icke. Sådana
Ny Sv. Tidskr. 4:de årg. Extrahäfte. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
