Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mårten luther.
579
melen« som låter oss lefva under inflytelsen af denna i
sanning evangeliska kristendom, som han genom sin tjenare
Mårten Luther åter låtit komma i dagen. Och blicka vi ut öfver
vår samtid och spörja hvad det är vår tid som bäst behöfver,
månne icke det just är en klar insigt i och tillämpning af
Luthers evangeliska åskådning af en kristen menniskas frihet?
Måhända att vår store tänkare Geijer har rätt, då han
bebådar, att, likasom i kyrkans urtid Johannis arbete tog vid,
der Paulus förut verkat, så ock en kristendom skall vara att
förvänta, deri de Johanneska grundtankarne med samma makt
göras gällande, som af Luther de Paulmska. Men lika visst
som det är, att hos Paulus herrskar samma evangeliska
kristendom som hos Johannes, lika visst kan den lutherska
grundåskådningen aldrig böra så vika för en annan, att den ju icke
jemväl förblifver.
Men ännu har sjelfva den protestantiska verlden icke ens
på långt när tillegnat sig den lutherska kristendomen. Se å
ena sidan dessa många, som icke förstå religionens värde, icke
förstå att välljudet af en fullständig samklang endast då kan
genomdallra hela tillvarelsen, när fromhets- och samvetslifvets
strängspel i hjertats innersta blifvit stämda till den
guddomliga kärlekens eviga grundton. Fråga vi, huru desse
oförståndige blifvit sådane de äro, så kan svaret visserligen endels
vara detta, att de icke velat förstå. Men endels lyder svaret
äfven så, att de möjligen skulle hafva lättare att falla till,
derest den rätta lutherska kristendomen bjödes dem. Men, å
andra sidan, der man vet, att endast i religionen menniskan
kan nå sitt mål, der är man ofta mer eller mindre beherskad
af en munkartad uppfattning af kristlig fullkomlighet. Guds
barns herliga frihet känner man ej. Eller också — der man
förstår den evangeliska friheten, är man rädd att låta den få
fritt sprida sin frigörande välsignelse. Man har samma
farhåga för missbruket, som stämde den romerska kyrkans
ädlaste män emot Luther. Och sannerligen missbruket
ligger nära till hands. Pä ett förfärande sätt har den
protestantiska kristenhetens historia uppvisat detta. Men
sannskyldig bot mot tidens nöd står aldrig att finna annorstädes än i
den fulla evangeliska friheten och dess allsidiga tillämpning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
