Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 NORDISK~MÅLARKONST.
för de olika riktningar, i hvilka denna rör sig, för dessa
riktningars konstnärliga betydefse har jag efter förmåga sökt redogöra i
det föregående. Men utställningen har äfven haft ett och annat
att lara angående det konstnärliga arbetets yttre organisation. Har
intager Danmark otvifvelaktigt första rummet med sina sunda, starka
traditioner, som oaktadt åtskilliga omtalade slitningar och
meningsskiljaktigheter, dock fortfarande ega lifskraft, med sina sedan
långliga tider och till ett slags nationaibehof vordna årliga
utställningar och nu senast sin nätta och ändamålsenliga utställningsbyggnad.
Vi lyckönska de danske konstnärerna särskildt till detta yttre
tecken af en långvarig manlig samverkan, trägen och trogen, som
bland annat visar, att de äro en magt jemväl i det prosaiska
borgerliga samhället vid sidan af andra klasser. Så gynsamt ställa
sig ej förhållandena i de öfriga länderna. Konstnärerna få här
som enskilda personer gälla hvad de kunna — och det kan
stundom vara mycket nog — men som samhällsmagt ha de ännu ej
nått myndighetsåldern. Dertill äro de ännu för mycket splittrade,
dertill saknas ännu det lugna, besinningsfull, planmässiga
samhällsarbetet. Hos oss har konsten knappast kommit från
konstföreningarnas, hittills — och måhända ännu — fullt berättigade,
genomgångsskede med deras mer eller mindre uppenbara understöds- och
uppmuntrings-system samt öfriga olägenheter. Visserligen tillflyta
genom dem årligen ej obetydliga belopp konstnärerna; men dessa
belopp utgifvas ofta för obetydliga ting, och den oundvikliga
blandningen af stort och smått, dåligt och godt verkar ej hugneligt på
allmänheten, hvars intresse efter hand aftynar genom den magra
och oregelbundet fördelade konsten. Några underverk kunna
visserligen ej ske och de, som vänta sådana i hast, bli bedragna;
men ett och annat kunde emellertid uträttas genom tåligt och
hof-samt arbete mot ett bestämdt mål. Ingenting går dock af sig sjelft,
intet vinnes utan en stark personlig insats, utan att ett öfverskott af
både energi och yttre tillgångar samlas utöfver hvad som
förbrukas för de dagliga behofven. Således förslagsvis och till en
början en tidsenlig ombildning af konstföreningarna, mindre anlagd
på att sprida små vinster än på att sprida konstintresse; årligen
eller åtminstone regelbundet återkommande samlade utställningar
af det bästa, som under den förflutna perioden åstadkommits, —
ej blott »tid efter annan anordnade», som det försigtigt heter i
vår svenska konstakademis statuter — der tillfälle funnes för de
resp. museerna, konstföreningarna och enskilde att göra sina inköp;
en planmässig och enig samverkan mellan de olika länderna. Utan
att uppge sam bandet med verldskonsten, borde den nordiska konsten
sålunda kunna göra alltmera sjelfständiga insatser i denna, för att
fortfarande i sin män häfda det nordiska namnets heder.
Stockholm i September 1883.
Gustaf Upmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
