Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den nya teorien
om författarskapet till Shaksperes arbeten.
På få områden inom literaturhistorien torde så mycken
flit, kunskap och skarpsinnighet hafva blifvit nedlagda som
på studiet af Shakspere, och i det hela kan äfven sägas att
denna möda ej förgäfves användts. Jämför man vår tids
kännedom om den store britten med föregående århundradens, så
måste hvarje opartisk domare medgifva, att vetenskapen
riktats med en mängd värdefulla fakta, och framför allt att vår
uppfattning både af skalden och af hans arbeten blifvit klarare
och mera historisk. A andra sidan kan dock ej nekas att
denna forsknings historia äfven eger sina skuggsidor. Det
filosofiska betraktelsesättet, grundlagdt redan af Schleglarne
och fortsatt af hegelianerna, kunde ej annat än menligt
inverka på denna gren af literaturhistorien. En följd af denna
spekulativa metod har också blifvit, att literaturen
öfversväm-mats af en mängd mer eller mindre misslyckade försök att
i dessa så enkla och naturliga skapelser inlägga djupsinniga
idéer och svårbegripliga allusioner. Med denna filosofiska
slagruta i sin hand trodde man sig hafva upptäckt hittills icke
anade skatter, och man brydde sig dä ej längre om att
mödosamt arbeta i filologiens schakter, utan såg i stället med ett
förnämt förakt ned på de vetenskapens dagakarlar, som ännu
tvekade att bryta forskningens malmer vid skenet från
hypotesernas irrbloss. Här öppnades vägen för dilettantismen, som
sedermera likt en pestsmitta inficierat shakspereliteraturen och
gjort att åtminstone nio tiondedelar af denna blifvit för
forskningen mer eller mindre värdelös. Nästan hvar och en, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
