Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 SVENSK FILOSOFI.
afseende är den fullkomligaste. !) Likaledes kan man ock
jämföra det gudomliga medvetandet med människans fysiska
organism. Det organ t. ex. inom den sist nämda, som
kallas ögat, ’kan onekligen sägas vara inom sig fullkomligt,
när det på det sätt, som ligger i ögats begrepp, ingår i den
fysiska organismen såsom organ eller bestämning, och där-
jämte, i öfverensstämmelse med: sitt begrepp, uttrycker hela
organismen eller har denna till bestämning hos sig — ty or-
ganismen med alla sina" krafter måste vara närvarande och
verksam i ögat för att ett seende skall kunna ega rum. Men
denna karaktär hos ögat betyder dock icke, att detta organ
skulle ega en lika omfattande fullkomlighet som den fysiska
organismen i det hela, hvilken hos sig förenar både ögat och
alla de öfriga organen. Ögat sammanfaller lika litet med hela
människokroppen som korpralskapet med hela arméen.
Det har sålunda visat sig, att fullkomligheten hos Guds
bestämningar ifrån en synpunkt icke utesluter deras ofullkom-
lighet från en annan, och att bägge delarna i själfva verket
äro med nödvändighet gifna genom deras begrepp att vara
moment i det gudomliga medvetandets organism. Lika full-
komliga som det hela eller absolut oändliga kunna bestäm-
ningarna icke vara. ?) Dock träffar den relativitet, som vid-
låder Gudomlighetens bestämningar, icke honom själf såsom
sådan, så att han själf därigenom skulle nedsättas till ett re-
lativt väsende. Ty först och främst utgör hvarje bestämning
någonting positivt och uttrycker sålunda en fullkomlighet hos
det väsende, hvars bestämning den är. Men vidare är det
negativa (inskränkningen) hos en Guds bestämning ett negativt
endast i förhållande till det .hela (absoluta), som, utom
denna bestämning, äfven innehåller något mera. Det absolutas
absoluthet är sålunda en förutsättning för bestämningens änd-
lighet. ?) — Och hvilken inskränkning skulle kunna träffa det
1) Jfr Boströms stridsskrift mot Borelius ss. 58 o. f.
2) Jfr C. J. Boström och hans filosofi. Mom. 26.
3) Boström brukade att samtalsvis belysa detta förhållande med
jämförelser. Om, sade han, flere personer betrakta en byggnad, och en hvar
af dem ser byggnaden blott från hvar sin sida, så är deras seende visserligen
inskränkt; men denna inskränkning skulle bortfalla för den, som egde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
