Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 LITERATUR.
1 diktcykeln Landsflykt. Det är möjligt att dessa utfall — för att
icke säga invektiv — mot Norges hufvudstad, dess universitet, re-
gering och ämbetsmän skola slå an på en eller annan fanatiserad
dyrkare af den suveräna folkviljan, men «helt säkert är detta slags
poesi alt för mustig för att kunna på allvar gillas ens af den mest
utpräglade vänsterman, förutsatt att han icke låtit en blind parti-
yra beröfva sig all besinning och all känsla för vanlig anständighet.
Det är en gammal bekant regel, att det icke är rådligt att
hälla nytt vin i gamla flaskor; och förmodligen är det någon dun-
kel känsla häraf som förmått hr Strindberg att kläda en stor del
af sin sångmös alster i en drägt, som är föga mindre ny och öfver-
raskande än de djärfva, hugstora tankarna.
Årchilocum proprio rabies armavit iambo. Hr Strindberg har
väl icke låtit sitt »stora sköna hat» inspirera sig till att skapa något
nytt versmått, men så har det till ersättning gifvit honom mod
och kraft att sätta sig öfver alla versmåttets fordringar. Det må
ursäktas anmälaren, om han, förledd af bokens titel: »Dikter på
vers och prosa», mer än en gång under läsningen däraf, genom en
besynnerlig idéassociation, kommit att tänka på den berömde man,
öm hvilken skalden berättar, att »någon gång hans vers var prosa2.
Sans comparaison 1 öfrigt! Men saken är den, att jag icke
lyckats att få fullt klart för mig, i hvilken mening benämningen
dikter på prosa» här skall tagas, eller med andra ord, huru mycket
af bokens innehåll förf. själf vill räkna för att vara skrifvet på vers.
Den nyss omtalade cykeln »Landsflykt> t. ex. ser onekligen vid ett
flygtigt påseende ut som vers, men är faktiskt ingenting annat än
prosa, hackad sönder i små bitar. Af hvad man plägar kalla bun-
den form finnes där icke ett spår. Att rimmet fattas är ju ingen
nyhet, och att här och där en versfot utlemnas, när en författare
finner sin tanke >»betyda mer» än så, äfven sådant har man sett
förr och det kan väl i nödfall ursäktas; men, hvad som värre är,
det är att det i’hr Strindbergs dikter mångenstädes torde vara
hardt när omöjligt att upptäcka ens en tillstymmelse till någon fast
rytm, äfven med de liberalaste principer i detta afseende
Det allra osmakligaste är emellertid, att förf. i sitt förord helt
nonchalant skryter med sin förmåga att skrifva dålig vers, fram-
hållande, att detta skett med full afsigt och ingalunda berott af
okunnighet om metrikens lagar. Ville man vara elak, kunde
man visserligen få en anledning. att i någon mån betvifla, huru
vida det är så alldeles helt med den saken, då man hör honom
1 samma andedrag tala om >en någorlunda färdighet i finger-
räkning» såsom tillräcklig för att kunna kontrollera en rads
fullmetrighet. Men då han likväl på sina ställen gifvit prof
på att han, när han på allvar vill, verkligen också kan behandla
den metriska formen icke blott oklanderligt, utan stundom t. o. m.
" ganska ledigt, så vill man gärna tro, att bristerna i detta hänseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
