Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEGERSVÄRDET: = | 95
säges, att Od derefter kunde tyda foglars sång och alla
djurläten. .
Bröderna begåfvo sig på färden, Vid äriln och mjödhor-
net kunde nätterna tillbringas med att förtälja hvad som
hände dem under det tåget.
Det fans mycket, som talade för att jettarne borde emot-
taga dem väl, ty deras fader och farbröder stodo ju i ett
aftal med Jotunhem och hade gjort resarne stora tjenster-
Men största varsamhet var dock af nöden, ty hvem kunde
veta hvad Loke lade för snaror? Nalkades man ett jettebygge,
kräfdes derför noga akt på alla förebud. Voro dessa ej
ogynsamma, då gick man fram emot tursagrinden, der van-
ligen dryga spörsmål vankade från bistra herdar, som vak-
tade boskapshjordar med guldbeslagna horn och hästar med
guldflätade manar, samt spanade bort åt vårdkasarne vid syn-
randen. Men i ordbyte fans ingen, som var Od öfverlägsen:
hans genmälen voro sådana, att man förundrade sig öfver
hans vett eller vardt gladlynt af hans lustighet. De ordspråk
och skämtstäf vi lärt af fäderna äro komna från Od, när de
icke varit sagda af Oden.
Hade så bröderna trädt in i jettesalen, dröjde det vanli-
gen icke länge, innan hotfull eller mulen värds anlete ljusnade.
Ivalde mjödberedarens ättlingar bjödos att smaka jettebrygd,
sluga spörsmål vordo slugt besvarade, gåtor byttes och löstes
i fyndig täflan. Od fick en harpa och sjöng om den omät-
liga visdom som jäste i urjetten Ymers hjerna, om de tankar
der dvaldes, men nu kringsväfva tungsint med molnen öfver
Burs söners skapelse; om Bergelmers färd på blodhafvets
böljor; om Rungners käcka olycksamma strid; om gudarnes
otacksamhet och Asks söners fräckhet. Sådane sånger öpp-
nade tursarnes hjertan. De ordade stort om sina bragder
och fröjdefullt om de oefterhärmliga knep, med hvilka Loke
planlagt deras segrar eller godtgjort deras nederlag. Ej
mindre lofordade de den välsignade dryck, som Djupdalarnes
Fjalar hade gömd under Himmelsbergen och hvaraf han nå-
gon gång iskänkte åt sina fränder, medan gudarne törstade
och Oden sällan fick svalka sin hug i Mimerkällans sinande
| TENN 1 I Vv SN a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
