Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 NORDISKA FÖRFATTARES ARBETEN
tisk tempelinskrift i Dendera menade sig läsa Davids 149:de
psalm skrifven med hieroglyfer.
I våra dagar har Skandinavien åter en inom fackmännens
krets högt ansedd egyptolog i norrmannen J. Lieblein,
därjämte särskildt i Sverge väl bekant såsom populär förfat-
tare inom sitt ämne. Hans kapitel om Egypten i IUustrerad
Verldskistoria (1874), hans två häften om Det gamla Egypten i
Ur vår tids forskning (1877), hans framställning af Laegekunsten
hos de gamle Agypterei Nordiskt medicinskt arkiv XIl, af samma
folks odödlighetslära i Nord. Tidskrift (1880) m. fl. skrifter hafva
alla funnit intresserade läsare i vårt land. — Nyligen har Lieb-
lein börjat utgifningen af ett större arbete Gammel-egyptisk
Religion populaert fremstillet. Arbetet är icke, som en och
annan kanske af titeln tager sig anledning att tro, en blott
popularisering af de bland fackmännen gällande åsikterna i
ämnet. Det lämnar fast hällre i visst hänseende en mera veten-
skaplig behandling däraf än man finner i någon föregående egyp-
tisk mytologi, detta i synnerhet därigenom att författaren
mera strängt än annars brukats, fasthåller vid nödvändigheten
att i hvarje fall skilja mellan de mytologiska föreställningar,
som tillhöra olika tidsperioder och olika orter i Egypten.
Den hittills utkomna delen af värket tecknar med raska drag
grundskemat för den påföljande framställningen. Här liksom
i tidigare skrifter har Lieblein också haft sin blick fästad
på egypternas beröring med kringboende kulturfolk, och det
kapitel som handlar om Sez (Tyfon) såsom en semitisk gud
torde särskildt tillvinna sig läsarnes intresse. «Lieblein har hit
kunnat anknyta resultaten af Viktor Rydbergs lilla skarp-
sinniga uppsats om de judiska Urgatriarkernas slägttafla (1873),
hvilken delvis berör egyptisk kronologi. — För öfrigt syssel-
sätter sig flertalet af Liebleins skrifter, liksom redan den första
af dem, med frågor af kronologisk och genealogisk art. Äf-
ven egyptiska texter har Lieblein utgifvit och bearbetat
(t. ex. Turin-papyrer 1868 och 1875). Mest omfattande
bland den norske filologens verk är hans 555 sidor starka,
autograferade Dictionnaire de noms higroglyphigues (1871). På
sitt sätt af speciellast intresse för oss nordbor äro två
skrifter (utg. 1868 och 1873), i hvilka han afhandlar de spillror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
