Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSRÄTTSÅTALET I NORGE. 143
ale — — — - =-=>—— —
norsk riksrätt, saknar hvarje skydd ermot maktmissbruk af
domstolen under upprörda tider.
Medan Sverges statsråd äro i och för sina embetsåtgär-
der fullt skyddade mot hvarje missbruk af domareembetet, så
kan en norsk rådgifvares heder och hela ekonomiska be-
stånd göras beroende af partisinnets lidelse hos en för till-
fället granskande stortingspluralitet. Att under sådana för-
hållanden den norska riksrätten sällan varit använd och,
då den fungerat, med hofsamhet begagnat sin stora makt,
visar, att riksrättens uppgift varit rätt uppfattad af dess ledamö-
ter, och att de låtit sig ledas af den känsla af ansvar, som do-
marens kall och domarens ed lägga på en redbar menniskas
samvete. Att densamma ej varit förrän detta år anlitad se-
dan 1845, visar ock, att norska odelstinget under denna tid
riktigt uppfattat riksrättens konstitutionela betydelse. Den -:
har icke ansetts hafva till uppgift att befatta sig med poli-
tiska spörsmåls afgörande eller upptaga till pröfning och af-
görande politiska fel eller misstag, utan endast böra påkallas,
då statsrådsledamot uppsåtligen brutit sin embetspligt och
således gjort sig skyldig till brott."
Efter att hafva under jemförelse med svenska förhållan-
den redogjort för statsrådsansvarigheten enligt Norges lag,
det sätt, hvarpå detta ansvar utkräfves, och den domstol, som
deröfver dömer, återstår att sätta läsaren i tillfälle att bedöma
beskaffenheten af de åtal, som nu blifvit riktade emot norska
statsrådets samtliga ledamöter, till följd af det beslut, odels-
tinget fattade den 23 April 1883, då det med 53 röster mot
32 biföll protokollskomitéens den 30 Mars förut gjorda hem-
ställan, att samtliga medlemmar af konungens statsråd må
ställas till ansvar inför riksrätt:
I. Statsministrarne Selmer och Kierulf samt statsrådena
Vogt, Holmboe, Helliesen, Jensen och Munthe för att hafva
utverkat |
a) de kungliga resolutionerna af 29 Maj och 15 Juni
1880, hvarigenom sanktion vägrades på den af stortinget den
17 Mars samma år beslutna grundlagsbestämmelse om stats-
rådens deltagande i stortingets förhandlingar och regeringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
