Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 EDMONDO DE AMICIS.
konsul, hjelp mig, Sevilla gör mig förskräckt!s — De spanska
bönderna finner han långt mera lifliga och vakna än de ita-
lienska. Han säger om dem: «De titta en leende in i ansigtet
med sina stora, svarta ögon, som om de ville säga: känner
ni mig inte? De sända smäktande ögonkast åt de damer, som
sträcka hufvudet ut genom fönstren; de komma springande
för att ge dig en svafvelsticka, innan du ännu bedt derom;
ibland svara de på en fråga, som man gör dem, med ett rim,
och de äro till och med i stånd att le, bara för att få visa
sina hvita tänder .....
Hela boken är som en hymn till ungdomen och skönhe-
ten, och dock får man så tydligt besked om allting. När
man läst den boken, så har man varit i Spanien.
«Spagnas> utkom 1873. Följande år är hans resa till
London utgifven. Det var en:mycket kortare färd, och det
blef en mycket mindre bok, och man ser nog, att sydländin-
gen icke just har funnit sig så väl i Londons dimmor, oaktadt
all hans beundran för engelsmännen. Redan beskrifningen på
sjösjukan under öfvertärden är som en melankolisk ouverture
till det hela. Han skildrar med mycken humor denna tragi-
komiska åkomma.
«Det är verkligen sant, att sjösjukan höjer en menniska
öfver all jordisk fåfänga. Om man en half timme förut hade
sagt till mig: se här har du så mycket penningar, att du kan
stanna i London en månad i stället för fjorton dagar, och så
har du så mycket, att du kan göra en tur i Skotland och en
liten afstickare till Irland; allt detta är ditt, om du inför de
här damerna uppför dig på ett sätt, som gör dig löjlig; — jag
bekänner min fåfänga, jag hade afslagit det. Och dock, en
halftimme efteråt satt jag med ett outsägligt förakt för mig
sjelf ofvanpå två smutsiga säckar, med en fot i öster och en
i vester, med cylinderhatten nedhalkad på ena örat, med ena
byxbenet uppdraget, så att man fick den vackra synen af
ett stycke nedtjäradt kalsongben, och med hufvudet dinglande
under en så tafatt slapphet, att jag kunnat tjena som modell
till en ful staty af «Trånadem .... Till ytterligare plåga
hade jag bredvid mig en fransk gyckelmakare, som rest med
mig från Paris, och som gjorde narr af mig, 1 det han för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
