- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1884 /
195

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EDMONDO DE AMICIS. » 195

hvar gång jag jämrade mig, upprepade: mais vous mn Bes
pas malade, mon cher monsieur: vous languisses d amour pour
cette charmante demoiselle gue voilå, — och han visade härvid .
på en dam, som jag icke hade krafter nog att betrakta, och
alla rundt omkring skrattade . . . . Sjelfva den tanken: i af-
ton skall jag se London! — som på morgonen verkat så
eggande på mig, gaf mig nu en känsla af otålig leda. —
Och påstå, att jag har kommit hit — tänkte jag i mitt be-
dröfliga tillstånd — af fritt val och för att roa mig! Ack, jag
galna menniska! Och så tänka på, att jag är absolut tvungen
att ånyo passera hafvet! Åh, det är omöjligt, jag står inte ut
mera, jag får väl sluta mitt lif der . . . Jag får stanna i Eng-
land. . . jag får hitta på ett sätt att lifnära mig i London
. . . jag blir bokhållare i en butik, lärare i italienska, bara
jag slipper se flere haf! . . . Låt mig dö, när min timme är
slagen: det är jag med om, men aldrig mera detta dödsqval!
— Nägra timmar senare åt jag middag på jernvägsstationen
i Brighton och hade afstått ifrån min föresats att dö i England.»

De Amicis känner ingen i London, och hans intryck af
den oändliga staden är derför rent yttre, såsom man kan få
det af en person, hvars närmare bekantskap man ej kommer
åt att göra. Men till och med i denna flyktiga bekantskap
har han lyckats uppfatta det särskildt karakteristiska, och
man påminner sig tydligt sina egna första intryck af Englands
monstruösa hufvudstad. De Amicis, hvilken såsom italienare
har mycket sinne för arkitektur, observerar alla de olika bygg-
nadssätten i London. Han säger:

«På ett ställe har man en otydlig påminnelse om Venedig,
på ett annat ställe är det en svag erinran om Rom; här
glimtar Sevilla för ens minne, der kommer man att tänka på
Köln, och litet längre bort tror man sig vara på en af ga-
torna i Paris. Alla dessa former, som man skådat på andra
ställen, och som här stå nedsotade i röken och dimman, se
ut som om de blifvit allvarligare, och som om de vore sorgsna
öfver att befinna sig så långt borta från sina fädernesland
och vore leda vid den tjocka atmosferen, vid allt detta larm
och det brådskande lifvet omkring dem. Allt detta stora öf-
verflöd af kolonner, frontespicer, små torn, hvalf, reliefer, or-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 14:09:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1884/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free