- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1884 /
198

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

198 EDMONDO DE AMICIS.

visar oss skilnaden mellan italiensk och fransk naturell. 1
allmänhet hålla italienarne sällan af fransmännen; ja, de ha
ömsesidigt föga sympati för hvarandra. Visserligen se begge
för oss nordbor ut som lifliga sydländingar, men fransmännen
äro hufvudsakligen spirituella, italienarne naiva, fransmännen
kritiska och kalla, italienarne entusiastiska och varma. Frans-
männen äro höfliga, italienarne hjertliga, och likasom frans-
männen aldrig upphöra att finna italienarne barnsliga och
clandtliga>», så upphöra heller icke italienarne att finna frans-
männen torra, beräknande och blaserade. Man finner det öf-
verallt, både hos personerna och i literaturen, när dessa två
nationaliteter betrakta hvarandra.

De Amicis kom till den stora verldsutställningen i Paris,
och han har egnat den ett vidlyftigt kapitel. Han har en
sällsynt förmåga att gifva ett andligt totalintryck af en massa
materiella saker. Då han gått igenom utställningen, betraktar
han i solnedgången den stora scenen från Trocadero-galleriet.

«Detta storartade, praktfulla palats, på hvilket jordens
alla flaggor svaja, den stora floden, de vidsträckta parkerna,
de tusen taken, de hundra menniskoströmmarna, som slingra
sig genom denna plats, simmande i den nedgående solens
gyllene varma ljus, allt öppnar sinnet för nya tankar. Man
tänker på de millioner menskliga varelser, som ha arbetat
för att fullborda detta oändliga museum, från verldens be-
römda konstnärer till de ensamma och okända arbetarne i de-
ras kojor; på de tusen ting, som der äro samlade, på hvilka
arbeterskans tårar och fångens svett ha fallit; på de skatter
som äro förvärfvade på bekostnad af otaliga lif; på dessa
segrar, som äro följder af tio generationers hopade arbete,
på kungarnes rikedomar, på småbarnens sparpengar, allt sam.
manblandadt under dessa hvalf till ett slags helig enhet i hela
verldens åsyn; på de fabelaktiga resor, som dessa arbetare
och dessa produkter ha gjort, förda på slädar ned från ber-
gen, burna af karavaner genom öknar och skogar, framdragna
ur hafvets djup, ur jordens inelfvor, transporterade på de
stora floderna och genom oceanens stormar såsom till en he.
lig pilgrimsfärd; på de tusen förhoppningar, som ledsagat
dem, på all den ärelystnad, som är grundad på dem, på alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 14:09:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1884/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free