Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ML LIE
212 EN MINNESVÄRD DAG.
— Topografi? Åh, för Guds skull!
— Ni tycker inte om det? Jag skall då uttrycka mig på annat
sätt; det blir bättre. Låt oss ponera, att vi befinna oss midt på
slätten, under fri himmel, på morgonen en vacker sommardag, klar
och lugn. Låt oss vidare ponera, att börjande här invid våra
fötter marken så sakta höjer sig och stiger och stiger, ända tills
den bildat en vacker kulle, bred och hög, med reguljära våglinjer,
hvars topp aftecknar sig der borta vid horisonten en qvarts tim-
mes, en half timmes väg från oss, — en vacker grön kulle, öf-
verströdd till sluttningens midt af häckar, af träd och långa rader
vinstockar, fårad af diken, genomskuren i alla riktningar af gång-
stigar och murar af sammanhopad sten, såsom man brukar för
att beteckna skiljegränsen mellan olika egor, — här ett jordstycke
alldeles betäckt af gräs och der åter ett annat sönderbrutet, rödaktigt,
blandadt ’med sten, här ett stråk, som är lätt tillgängligt, nästan
plant, der ett annat, som helt plötsligt är brant och naket. Har
ni det klart för er? Ser ni det?
—- Ja, jag ser det,
— Godt. Antag ännu en sak, antag att en god del af den
kullen, från toppen ända ned, är alldeles fri från träd och hus,
ren och slät, och att solen baddar på den, så att man tydligt kan
urskilja hvarje fåra, hvarje buske, hvarje person, i fall nämligen
personer funnes der. En person skulle der se ut, låt oss antaga,
så stor, att man kunde urskilja, om det var en man eller en
qvinna. Ni skrattar? Jag säger detta för att ge er en föreställning
om afståndet.
— Jag förstår.
— Och sedan? Jo, nu. . . vänd er om. Föreställ er här,
der, till höger, till venster, långt borta, bakom busksnåren, midt
ibland vinstockarne, i dikena, stående, sittande, liggande, än med
bart hutvud, än med uppknäppt rock, ibland med geväret för
fot, ibland med geväret tvärs öfver knäna, tysta, allvarliga massor
af soldater, — tre hundra till exempel eller fyra hundra — eller
ännu mer, — en bataljon, låt gå. Ehuru fördelade och spridda,
bevara de likväl ett visst utseende af ordnad linie. Officerarne
stå der framför i en klunga och tala sakta sinsemellan med korta
meningar, med enstafviga ord, med tecken. . Då och då vända de
ögonen ditopp, och rundt omkring och tillbaka.
Se sedan längre uppåt — det ser ut som om alla väntade
något derifrån; alla blickar äro fästa på toppen; i hvart ögonblick
kunde någonting visa sig från det hållet. Och verkligen -— se
dit till venster, uppe på kammen, der uppe, hvarest den der
dungen af cypresser står: ser ni den svarta, långsträckta fläcken,
som rör sig, som kommer framåt sakta, sakta och liknar en af
dessa rörliga skuggor, som enstaka strömoln afteckna på marken,
när de passera framför solen? Se, se bara, huru den rycker fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
