Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
240 ’ POLEMISKT.
elände i inbillningens öfverväxt öfver de andra själsförmögenhe-
terrfa, en förvirring så mycket farligare som den omgifver sig med
poesiens och konstens lockande dagrar.» Kan nu någon tro, att
det icke fins ett kausalsammanhang mellan läsning. af dylika fan-
tasien upptändande böcker och sådana företeelser som t. ex. det
före den svenska Dekameronens utgifvande oerhörda, men seder-
mera alt ymnigare förekommande utgifvandet af Geranier plockade
vid parnassens fot, Romancero, Brända Mandlar, och hvad de
alt heta dessa små, i 15—50 exemplars upplagor utkommande
häften, som öfverbjuda hvarandra i ett så cyniskt innehåll, att
ingen boktryckare vågar kännas vid dem? — eller som dessa skandaler
vid våra läroverk, om hvilka tid efter annan det ena ryktet ruski-
gare än det andra dyker upp? Med slikt för ögonen må man väl
kunna både harmas och sörja deröfver, att vår litteratur skall rik-
tas med just sådana alster, som mer än andra äro egnade att såra
ett kyskt sinne — och till kyskhet borde väl ändock all ungdom
fostras — och som verka så mycket fördärfligare, ju utmärktare de
äro genom fulländad teknik, sann karaktärsteckning och öfriga for-
mella förtjänster. Jag tror mig älska och beundra renässansen så
mycket som någon annan; men icke är det en Bibbienas, Machia-
vellis, Ariostos och Pietro Aretinos lustspel eller en Bandellos no-
veller, icke är det de Rojas” 1 all sin ohygglighet storslagna Celestina
eller en Delgados Lozana Andaluza som gifvit renässansen verlds-
historisk betydelse, icke eller är det denna sida deraf som förtjänar
efterverldens kärlek och beundran. Dessutom kunna vi väl vara
ense om, att menskligheten på dessa 3—400 år gått något framåt
äfven i sedlighet och anständighet, så att mycket gick an på den
tiden, som ej går an nu. I hvilket sällskap skulle väl i våra da-
gar den kvinna mottagas, som tilläte sig att skrifva sådana saker
som Marguerite d’”Angoulgme, hvilken dock var en boren furstinna
och stod på nöjden af sin tids bildning, eller. som åhörde uppläs-
ningen af en novell sådan som den, hvilken Andrea Navagero fö-
redrog i närvaro af herskarinnan öfver Mantua och hertiginnorna
af Urbino (Bandello III, 46)?
| Dessa åsigter torde förefalla något gammalmodiga i en tid, då
Marie Colombiers och Sara Bernhardts tryckta skändligheter kunnat
säljas till större antal på kortare tid än som vederfarits någon
af litteraturens stormän. Må så vara! dessa åsigter få stå för
min räkning, om de ej kunna öfvertyga någon annan. Dock vå-
gar jag hoppas, att ännu föräldrar finnas, som betänka sig både
två och tre gånger, innan de släppa vare sig Mandragolan eller De-
kameronen i händerna på sina barn. Ty ännu är det sant hvad ro-
maren sade: maxima debetur puero reverentia.
Edvard Lidforss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
