- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1884 /
266

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

266 SEGERSVÄRDET.

bud, stälde sitt svärd till Yngves och Jormuns tjenst. De i
norr och vester bosatta Manhemsstammarne samlades sålunda
kring Ivaldes ättlingar; österns stammar kring Borgars fränder.

Äfven frän Jotunhem kom förstärkning till båda lägren.
Till Jormun anlände hans fosterfader Hafle, följd af de strids-
lystna jettemöarna Fenja och Menja, som varit Jormuns lek-
vänner i Hafles gård. Till Hadding slöt sig en skara Trym-
hemsjettar, anförde af hans fosterfader Vagnhöfde och dennes
dotter Hardgrep.

Nu utbröt det stora krig, som, ehuru fördt mellan två
herrskareätter, likväl med skäl har kunnat kallas ett krig
emellan bröder, ty Od var Jormuns halfbroder och Jormun
Haddings. Midgård hade dit intills aldrig sett en sådan fejd.
Härar så stora, att de sträckte sig öfver berg och dalar, sam-
mandrabbade i ordnade fylkingar till häst och fot. Fylkin-
garnas spjutmassor liknade sädesfält, som mognat till skörd,
och de bröto sig mot hvarandra som bränning mot bränning
utefter hafvets långa stränder. Högre än de fleste reste sig i
vimlet jettarnes skepnader. VWVäldige som de och skönare så-
gos i den vildaste vapenträngseln Ivaldes och Borgars afkom-
lingar. Å ömse sidor följdes höfdingarne af sina skalder, och
desse sågo nu för första gången högt öfver härarne ungmör
rida molnens vägar, ungmör i hjelm och brynja, hvilka med
spjutskaften utpekade för hvarandra hjeltarne, som de korat
till vapendöd. Skalderna sågo dem sänka sig ned i stridsvim-
let, hemta de korade på valen och föra dem, slutna i väna
armar, hän till dödsriket. Bakom härarne dröjde glansom-
gjutna öfverjordiska väsen: äser bakom Haddings fylkingar,
vaner och alfer bakom Yngves och Jormuns. De blandade
sig ej i vapenskiftet, desse glansomgjutne, ty de tvekade öm-
sesidigt att gå med våld mot hvarandra; men de följde med
brinnande hug slagets öden.

På Haddings sida var det Hildebrand och de öfrige hans
utvalde bordvänner, samt Vagnhöfde och Hardgrep, som åstad-
kommo största manfallet i motståndarnes led. På andra si-
dan var det Yngve, Vidga Valandsson, gjukungarne Gunnar
och Högne, samt Hafle och möarna Fenja och Menja. Dessa
stridsmör från Jotunhem sågos vada genom gråbrynjade fyl-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 14:09:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1884/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free